Månadens bröllopsbild Januari 2000
Foto Staffan och Kirre Hertzman
Foto Staffan och Kirre Hertzman
Anna Mossberg och Lasse Persson Wikman vigdes på Brudens föräldrars gård i
Värmland lördagen den 25 september 1999. Tärna och Junior-marsalk var
Brudgummens barn Sanna och Wictor Wikman.
Bröllopsdagen:
Lasse friade på midsommaraftons natt 1999. Eftersom vi båda vill att saker och ting ska ske meddetsamma ville vi inte vänta ända till nästa sommar utan bokade in ett datum redan i september. Med andra ord hade vi bara 3 månader på oss att planera, ordna och fixa allting. Min mamma, som i ett svagt ögonblick hade lovat att när jag en gång gifte mig så skulle hon sy min klänning, fick bråttom. Lite nervös blev hon nog också, men det hade hon inte behövt vara. Resultatet blev nämligen en underbar skapelse i gräddvit sidencrepe och chiffong! Till den hade jag min farmors gamla slöja som även mamma och andra kvinnliga släktingar använt på sina bröllop.
Med hjälp av familj och vänner lyckades vi trots den knappa tiden ordna ett fantastiskt bröllop med 80 gäster!
Vi anlände med häst och vagn till bröllopet, som ägde rum på min pappas släktgård i Värmland. Den borgerliga vigseln hölls på husets vackra veranda. Min syster inledde och avslutade vigseln med vacker solosång. Efter brudskål, risregn och gratulationer intog vi en tre-rätters middag på gårdens gamla vind. Efterföljande fest hölls i ett stort tält i trädgården och pågick fram på småtimmarna.
Istället för att tillbringa bröllopsnatten på hotell hade vi inrett ett gammalt herbre på gården som vi använde som bröllops-svit. Naturligtvis hade det förekommit en del bus i "bröllops-sviten" under festen såsom att bädda säck mm.
Vi vill passa på att tacka alla som bidragit till ett vackert, roligt och alldeles underbart bröllop!
Lasse friade på midsommaraftons natt 1999. Eftersom vi båda vill att saker och ting ska ske meddetsamma ville vi inte vänta ända till nästa sommar utan bokade in ett datum redan i september. Med andra ord hade vi bara 3 månader på oss att planera, ordna och fixa allting. Min mamma, som i ett svagt ögonblick hade lovat att när jag en gång gifte mig så skulle hon sy min klänning, fick bråttom. Lite nervös blev hon nog också, men det hade hon inte behövt vara. Resultatet blev nämligen en underbar skapelse i gräddvit sidencrepe och chiffong! Till den hade jag min farmors gamla slöja som även mamma och andra kvinnliga släktingar använt på sina bröllop.
Med hjälp av familj och vänner lyckades vi trots den knappa tiden ordna ett fantastiskt bröllop med 80 gäster!
Vi anlände med häst och vagn till bröllopet, som ägde rum på min pappas släktgård i Värmland. Den borgerliga vigseln hölls på husets vackra veranda. Min syster inledde och avslutade vigseln med vacker solosång. Efter brudskål, risregn och gratulationer intog vi en tre-rätters middag på gårdens gamla vind. Efterföljande fest hölls i ett stort tält i trädgården och pågick fram på småtimmarna.
Istället för att tillbringa bröllopsnatten på hotell hade vi inrett ett gammalt herbre på gården som vi använde som bröllops-svit. Naturligtvis hade det förekommit en del bus i "bröllops-sviten" under festen såsom att bädda säck mm.
Vi vill passa på att tacka alla som bidragit till ett vackert, roligt och alldeles underbart bröllop!