BröllopsGuiden

Risitiman

SENASTE 10 INLÄGGEN
» Ser bara svart...
» Planering
« Augusti 2019 »
TI ON TO FR
29 30 31 1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31 1

POSTAT 2011-06-13 20:28:09

Ser bara svart...

Min mamma sá alltid; En ska int räken ut nå för he bli aldrig som en ha tänkt sig!

Visste inte hur rätt hon skulle ha...

Jag var iväg på stan och provade klänningar för ett tag sedan. Den ena vackrare än den andra, men ingen satt bra på mig och de flesta satt obekvämt eller gjorde tom ont! Jag har fått mera problem av min fibromyalgi och det känns därför extra viktigt att klänningen sitter skönt och bekvämt utan att kompromissa bort snygghetsfaktorn. Så när jag, ganska modstulen, började misströsta och inse att detta kommer att bli näst intill omöjligt, då plockar expediten fram en klänning som HELT går emot mina önskemål.

Det första jag ser är att den är axelbandslös! Nix nej, det går bara inte! Sen är den kritvit med bara lite "prinsessbakelse-varning", har svart bystparti fullspäckat med små glittriga, genomskinliga pärlor och för att plocka upp det svarta sitter det en stor, svart blomma nere vid volangerna, ungefär i knähöjd.

Jag bara stirrade storögt på expediten, som förtvivlat försökte övertyga mig om att man måste prova först innan man kan avfärda nånting. Sagt och gjort, jag provade klänningen och... blev helt såld!  För första gången på flera ÅR hade jag kvinnliga former! Den snyggaste timglasfigur som tänkas kan! Både min väninna och expediten tappade hakorna och andades ut ett "WOW" nästan i kör. Jaha, då var det spikat, jag är såld på fel klänning! Tro mig, jag har varit runt och provat massor av andra klänningar, som mer passar in i min önskebild, men ingen slår den "lilla svarta"... Svärmor hatade den från början, man kunde inte ha svart i bröllopsklänningen, men efter att ha sett mig i den höll hon motvilligt med om att den satt kanonfint! Hon gjorde dock sitt bästa för att leta upp klänningar med ungefär samma snitt och i den brutna vita färgen jag började mina tankar med. Hittade en som passade lika bra och som var minst lika snygg, men något fattades... Sen föll alla bitar på plats..

 

Jag började tänka svart...vitt...svart...vitt...rosa...silver...svart...vitt... Och så var färgtemat klart! Svart, vitt, ljusrosa och silver. Precis mina färger, och de passade inte bara bra ihop med klänningen, de flöt ihop till en mycket väl genomtänkt helhet! Nu ska den bara betalas också... Trots att den inte går under kategorin "dyr" är det ändå en stor ansträngning för min redan skrala ekonomi. Dessutom hjälpte det inte att svart började dyka upp i den ena modetidningen efter den andra, vilket bidrog till att fler gav "min" klänning alltför mycket uppmärksamhet! Den var en utgående modell och jag har letat runt om i världen efter just DEN modellen, men det fanns ingen annan, så det var med andan i halsgropen jag entrade butiken och nästan ljudlöst frågade om den fanns kvar. VÅNDA!!! Tur då att man har riktiga vänner. En av mina bästa tjejkompisar ringde en dag och sá att hon hade lagt handpenning på klänningen så att den säkert skulle bli min! Vet inte hur jag ska kunna ge tillbaka för denna enormt hjärtliga gest, men det löser sig säkert. Nu kan jag slappna av och koncentrera mig på annat, tex inbjudningskorten som jag själv ska göra och som borde postas nu innan midsommar. Pust!

Önskar att jag hade mera tid och framför allt mera ork. Strax efter mitt första blogginlägg började jag arbetsträna, efter drygt 10 år som helt sjukskriven. Det har tagit enormt på krafterna och är enda anledningen till att jag inte bloggat mera förrän nu. Men jag kämpar på och hoppas att jag iaf har ork att på min stora dag...

Jag kämpar rätt hårt med svärmor i detta bröllopskaos. Hon erbjöd sin hjälp och jag skulle varit korkad om jag tackat nej. Dels för att hon nu står för nästan all mat, och det är en stor post. Dels för att jag inte längre har min egen mamma som stöd och hjälp. Men att svärmor skulle ta över så här mycket, det var jag faktiskt inte beredd på! Jag ska bara säga hur jag önskar att det skulle se ut i festlokalen, sen ska hon fixa det helt och hållet och jag får inte se det förrän på själva högtidsdagen. Men tänk om jag vill fixa och dona själv?! Tänk om jag tycker att det är halva nöjet att just pyssla till det?! Och vad gör man när uppfattningarna går så brett isär att det får Grand Canyon att verka futtigt?!

Nån gång tidigt i planeringen frågade svärmor vad jag skulle ha för färg i buketten. Det var långt innan jag ens börjat fundera på detaljer som färger, jag var fast i budget-problemet. Men lite förstrött svarade jag "rosa, kanske med lite lila i." Så för en dryg månad sen visade svärmor stolt upp vad hon inhandlat för bröllopsfesten... Lila dukar, lila servetter, gulddekorationer mm. Allt i lila var i olika nyanser, från ljus pastell till mörkt plommonlila. Hennes idé om ljusrosa är en korsning mellan cerise och vinrött. Allt jag tycker om sågar hon vid fotknölarna! För länge sen hittade jag några ljuslyktor i svart smide, de var jättesöta tyckte jag, och dessutom på rea. Perfekt till bröllopet, som blir i oktober. Datumet är spikat till den 8/10 2011. Dessa ljuslyktor föll inte svärmor i smaken och hon kilade kvickt iväg och köpte ett ton blockljus i hundra olika rosa nyanser. Men varför ska man köra över någon så totalt?!? Jag och sambon har diskuterat att ställa in alltihop flera gånger, men vi vill ju så gärna gifta oss just iår, eftersom vi firar 20 år ihop. Men till vilket pris?! För att jäklas tillbaka lite så har jag bestämt att min tärna ska ha en svart klänning, som kompletteras med en ljusrosa sjal. Sen hittade jag jättesöta små stolar i silver, som fungerar både som favor-ask, hållare till placeringskortet och som en fin dekoration i min temafärg. Dessutom gillar jag dem tiotusen gånger bättre än svärmors förslag om att få in lite silver i dukningen; Aluminiumfolie som löpare!! Näe tack, va! Hon är på mig som fan att jag inte kan göra si eller så för att "detta är ett stilfullt och elegant bröllop" , men vad tusan har då folien där att göra?!? Blir det nån jäkla grillfest eller?? Jag kanske ska komma i förkläde då?! Nä, jag kör mitt eget race här hemma, så gott jag kan, så får vi se när det krockar och hur stora skadorna blir.

 

 

 

 

 

Jag har iaf varit iväg och provsmakat tårta med fästemannen och vi var överraskande eniga om smakerna. Så det blir en moussetårta med svarta vinbär och ljus choklad, med browniebotten. Tror det blev fem tårtor totalt. De blir sprayade i ljust, ljust brunt (mera beige) med rosor, murgröna och pärlor i dekoren. Överst blir det även en platta med vårt monogram, som jag själv designat.

Sen har jag suttit och påtat ihop festprogram med bordsplacering här på bröllopsguiden. Fantastisk hjälp! Och tänk så mycket roligt man kan hitta på nätet; citat, roliga och fräcka historier, skämtsamheter mm mm. Vi har tänkt att festprogrammet ska vara just festligt. Vi är båda skämtsamma och älskar ironi, så att sätta lite spexig prägel på festen passar oss som handen i handsken. Nu gäller det bara att hitta en frisör som man litar på. Jag tycker det är lite väl i sista minuten, men svärmor lovade att hennes väninna skulle fixa det till mig som en gentjänst, så jag behövde inte betala. Jaha, tack så mycket då. En annan har ju inte råd att tacka nej till en sån sak liksom. Men så i veckan fick jag höra att jag nog får leta efter en annan frisör. Då visar det sig att svärmors frisörvän är gravt alkoholiserad och ska tvångsomhändertas av socialen pga sitt missbruk! Något som svärmor vetat om hela tiden... Jippie!!! The woman sure knows how to ruin the day!

Med detta sagt avrundar jag för idag. See ya!

POSTAT 2011-01-26 21:50:49

Planering

Ja nu har då äntligen planeringen dragit igång! Med en så gott som obefintlig budget gäller det att gnugga geniknölarna till max! Jag måste erkänna att det känns tuffare än jag trodde att inte ha mamma att bolla tankar med eller rådfråga. Ibland blir det så tungt att jag är på väg att ge upp alltihop, för vem fan behöver gifta sig!?! Man blir väl inte mindre kär för att man låter bli, eller?? Jag gråter en skvätt, först i ren ilska, sen övergår det till saknad och tomhet. Samlar tankarna och drar ett djupt andetag... Så, vart var jag nånstans? Just ja, bröllop...

Sedan mamma gick bort för snart tre år sedan, har jag känt mig mer eller mindre vilsen. Därför kan jag inte specificera hur jag skulle vilja ha mitt bröllop, jag vet helt enkelt inte! Men om jag bara tänker på detaljer, tex vilka färger etc som attraherar mig och som får mig att må bra, så blir det lite lättare. Det är här allt får sin början...
Jag har alltid varit svag för rosa, gärna den lite flickiga varianten, rosor, pärlor och bondromantik. Lite vintage-känsla och spetsar. Silver är också mycket jag. Men jag kan ju inte tvinga min blivande man, som generellt är lite emot just rosa, att gifta sig så där pluttinuttigt. Men om man blandar i lite svart...?! Ja, så får det bli. Mina första tankar kring färgtema, som faktiskt resulterat i något, är alltså ljusrosa, silver, svart och  pärlor (cremefärgade). Om det ska bli lite mera vintage-känsla så kan ev en dov lila eller vinröd, kanske gammelrosa färg blandas in i blommorna.
Blommorna ja... Jag tänker mig en romantisk bukett med rosor som bas, inte tätt bunden som en boll utan lite "vild" hängande med sirlig grönska.

Jag var på bröllopsmässa nu i helgen, på sjöcronan i Hbg, och blev lite förtjust i ballongerna. Att ha ballonger i ett eller två hjärtan bakom brudparet (oss) vid honnörsbordet. Ja kanske, varför inte liksom. Blir ju betydligt billigare än blomhjärtan i alla fall. Och festligare, fast det är ju bara vad jag tycker.
Klänningen sen, det är en helt annan historia... Jag vill inte ha det som tidningarna omnämner som "vintage", en spetsbeklädd, rak modell, relativt slimmad. Men jag vill inte ha nån "prinsessbakelse" till klänning heller. Näe, det jag söker är ett hopkok av allt möjligt, tror jag. Absolut inte bara axlar! Dels passar jag inte i det, dels verkar det som om datumet för vigsel hamnar närmare höstkanten. Jag vill heller inte ha någon helt "påklädd" variant. Ett mitt-emellan-ting skulle vara perfekt. Nån liten spets alternativt brodyr får det gärna vara på livet, kanske lite pärlor.
Kjolen vill jag ha lite utställd och böljande liksom. Gärna lite omlott-variant (hur flummigt låter inte detta...) med någon brodyr eller liknande. Är inte alls emot några rosa eller svarta inslag, men hur fin kompisens klänning än var (med svart blomsterbrodyr) så vill jag inte se exakt likadan ut som henne. Det här är ju min dag.

Håret hade jag velat ha i mjuka lockar, delvis uppsatt. Men ack tyvärr, jag har ju inte så mycket till svall och att "skarva" mitt eget med löshår blir inte billigt. Fast det hade varit snyggt...

Sen gäller det ju att "knyta ihop" våra stilar och där behövs nog inte bara ett snille! Det kommer att krävas en hel armé! Vi är nämligen varandras totala motpoler!
Jag gillar rosa - han hatar rosa
Han gillar grönt - jag hatar grönt

Han gillar sport - jag hatar sport
Jag gillar pyssel - han är helt oberörd av detta

Jag gillar sol och värme, han vill ha snö och kallt
Han lyssnar mest på rockmusik, jag är "allätare" sånär som på just rock (och opera)

Han är en riktig friluftsmänniska, jag stannar ALLTID inne om det regnar (gäller även duggregn)...

Så att sammanfoga våra världar är ingen lätt uppgift. Men jag vill ju gärna att festen, framför allt, skvallrar lite om vilka vi är, även om de flesta av gästerna känner oss rätt bra vid det här laget.
Hade faktiskt en liten idé om tårtan... Istället för en hel (eller i våningar då) tårta så får alla en varsin "bakelse", utformad som en ishockeypuck, svart, med dekor på i form av en rosa tygbit och miniatyrtårtpapper (jag scrappar väldigt mycket) och som kronan på verket en rosa ros, samma färg som i brudbuketten. Får väl se om det blir nåt av den här idén och alla andra tankar så här vid startskottet.

Nu måste jag ta en paus från allt vad bröllop heter. Ska snart försöka sova lite, sen börja ladda inför nästa bröllopsmässa nu till helgen, i Hbg.