BröllopsGuiden

Solindas blogg

« Augusti 2019 »
TI ON TO FR
29 30 31 1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31 1

POSTAT 2012-09-18 17:56:12

Tiden går sååå fort

Helt otroligt vad tiden går fort. Det är nu 122 dagar sedan vårt bröllop och jag har inte fått gjort det efterarbete som jag planerat att göra. Ja, det där med att dela med mig av lite bilder, sätta ihop en fotobok med alla minnen och så vidare...

Jag kom som av mig efter att jag fick komplikationer efter min operation ca tre veckor efter bröllopet. Sen kom semester och annat ivägen och det som varit mitt fokus under så lång tid fick stå tillbaka för andra saker. Jag hade ju haft min dag i rampljuset, nu var det hög tid att sätta andra i fokus!!

Men så blev jag påmind idag om att jag inte delat med mig av en enda bild. Tack Anki! Kanske hjälper detta mig att få gjort lite annat också - faktiskt såg jag i morse att Lokaldelen hade en deal på en fotobok. Ska kanske kika närmare på det erbjudandet =)

 

 

Här är i alla fall några bilder från en av de bästa och mest underbara dagarna i mitt liv <3

 

 

 

Tack till Niels (http://nielsfotografi.se/) som tagit de fina bilderna!

POSTAT 2012-06-27 18:41:41

Bilder och kort

Idag har vi hämtat ut tackkorten och de blev så himla bra!!

Vi valde att beställa på nätet och valde långa, smala kort vikta på kortsidan så att de är liggande. Så har vi med tre bilder från fotografen och en kort allmän text samt plats för en handskriven personlig hälsning. Får se hur snabbt vi kan få ut dem till alla...

Fotografen har jobbat vidare med alla våra bilder och nu ska det vara på väg till oss. Då blir det dax att pula med en fotobok. Det vill jag så gärna ha en!!

Har ju kollat på bilderna massor med gånger, men det är lika kul varje gång!!!
Alla dessa underbara minnen <3

 

POSTAT 2012-05-30 21:10:08

Hård kamp

Jösses, det var inte lätt att bland ca 500 bilder som fotografen tagit välja ut 10 stycken för vidare bearbetning. Vi har stött och blött, och nästan blivit ovänner på kuppen... 

Men idag har vi ruskat om ordenligt och helt oväntade bilder kom med! Och nu är våra val inskickade till fotografen. Ska bli spännande att se vad han gör med det!!

POSTAT 2012-05-26 18:17:24

Bröllopsdagen!!! - del 2

På barnens väg till vigselplatsen går det nyinköpta corsaget sönder. Rosens skaft bryts av och rosen faller till marken. Sonen tar ledsamt upp blomman igen och går vidare. (På plats får han sedan hjälp att sätta fast den i säkerhetsnålen och corsaget ser ganska hyggligt ut!)

På vår väg mot samma plats samlar vi oss och inser att det inte kommer att bli någon mingelmusik till minglet, för vi har inte hunnit tillbaka till rummet för att hämta datorn - eller något annat heller för den delen. Och den där halvtimman vi hade planerat till oss själva försvann. En halvtimma vi tänkt ha för oss själva. En privat stund, en skål och en slurk bubbel för att stärka nerverna, en... 

Vi tycker det är bäst att svänga in på Festlokalen, som vi ändå passerar, för att informera att vi löser detta sedan efter vigseln och att allt är under kontroll! Som det varit under hela dagen!!! =)

Där möter vi min bror, aka vår Toastmaster (och kvällens snyggaste!!), som är supernervös. Men jag är lugn och glad och bara lite pirrig, och när han säger hur fina vi är då känns det bara ännu bättre!!
Han berättar att personalen har frågat honom om datorn och om musiken, något han inte haft koll på alls. Och han informerar också om att alla inte har kommit än, men vi vet inte vilka vi väntar på för värdparet har glömt sin gästlista.
Nåja, några extra minuter kan vi avvakta. Vigseln börjar ju inte utan oss i alla fall!
Och så fixar vi musik med lånade medel. Huxflux på banan igen. 

Så går toastmastern iväg för att meddela gästerna om att brudparet kommer strax, och vi går sakteliga mot vår entré. 
Jag minns att vi småpratade lite på vägen, men ingenting har riktigt fastnat hos mig. Troligen pratade vi om vilka gäster som kunde tänkas vara sena, om hur det gått i kontakten mellan fotografen och vigselförättaren som-inte-vill-bli-fotograferad-när-hon-pratar-för-det-blir-så-fula-grimager, och vilken väg vi ska ta bland alla stigar som ledde fram till Gatsebon. Det spelar mindre roll.
Vi närmar oss och alla personer vänder sig mot oss i fullständig tystnad. Jag hör inte ens trafiken som jag vet finns bakom häcken. Jag blir medveten om att vi valde att inte ha någon ingångsmusik.

Det var underbart att spana på alla gäster som stod där och väntade på oss. Det var så många som jag inte sett på så länge. Och en del som jag aldrig sett, men som jag kände igen från bilderna de skickade vid anmälan. Det krävdes viss självdisciplin för att fortsätta in i Gatsebon och inte stanna till och prata!

Och nu är vi på plats! Alla är på plats (tror vi)! Och det är nu det ska ske! 
Vi ska bli man och hustru!

Vigselförättaren talar. Vi har träffats innan så jag vet vad som komma skall. Jag tycker övergångarna mellan de olika delarna i ceremonin skulle varit mindre påkallade, men vem bryr sig egentligen... Det kommer några regnstänk och jag hoppas att vi inte kommer att bli dyngsura. Det blir vi inte, regnet håller upp igen. Jag lyssnar på texten. Hör orden och tänker på dess innebörd och känner att det här är på riktigt, på allvar. Frågar mig själv, vill jag fortsätta.
Hon uttalar L´s namn fel, men han säger Ja. Jag blir tillfrågad och undrar om rösten bär. Det gör den nog, för jag hör mig själv säga Ja.
Vi förklaras äkta makar!!

Vigselceremonin är över och vi vänder oss mot "publiken", mot våra gäster. Och en gång till blir jag medveten om att vi har valt att inte ha någon musik vid vigseln, för det är knäpptyst. Jag tror ingen vågar röra sig, än mindre säga något.
Så bryter toastmastern tysnaden och utbringar ett fyrfaldigt leve för brudparet. För oss! Och tystnaden är bruten! Ännu är det lite stelt, men nu vågar sig några fram för att krama och grattulera. Därefter växer en kö fram lång som en orm och alla kommer fram till oss, en i taget!!

Vi står nu vända bort från festlokalen och när vi denna gången vänder på oss är gästerna mer eller mindre försvunna. Jag är fortfarande varm, men en del gäster har nog tyckt att det blev lite ruggigt med regnet och dragit sig bort mot lokalens uteplats och hoppats på att få gå in. Men först blev det bröllopsskål i grön bål, snittar och mingel medans vi fotades ensamma och med våra familjer. Därefter deltog även vi i minglet.

Toastmastern påkallar uppmärksamhet och varnar för lååång bordsplacering och uppmanar alla som behöver att gå på toaletten. Sedan började "Tidslinjen"!
Alla hade uppmanats ta med sig ett minne om när de träffade någon av oss första gången. I tur och ordning skulle de sedan årsvis få placera sig vid borden utifrån denna tidslinje och såklart berätta om sitt minne för oss och för alla gästerna. Detta blev inte riktigt som vi tänkt. Toastmastern hade snappat upp att en del var oroliga över bordplaceringen och sa att man gärna fick sätta sig parvis. Detta var ett lyckat grepp i samlingen, men jag blev ändå lite besviken. På detta vis tappades flera små berättelser bort och vi som skulle placera oss på sluttampen men ändå mitt ibland gästerna blev kvar till sist och hamnade med ryggen till alla gäster. Så gick inte att ha det, bestämde vår toastmaster som ju själv gift sig bara 15 dagar tidigare! Så när vi var och plockade till oss av buffén ordnade han snabbt fram ett honörsbord till mig och min nyblivna make. Där kunde vi se ut över alla gäster och de kunde se oss.

Vi som inte ville ha något honörsbord!!!! 

Men vi blev ändå väldigt tacksamma för denna justering, för på detta vis fick vi en chans att prata med varandra lite emellanåt. Jag satte dock snabbt fram ett par stolar där gäster kunde sätta sig en stund var hos oss. Och fram kom de, men ingen satte sig. Stående pratade de en stund, och lämnade sedan plats för nästa...

Och så fick vi äntligen äta! Det hade ju inte blivit något att äta sedan vår tidiga frukost, trots att vi hade tänkt på detta i förväg. Det blev aldrig liksom tid över. Allt gick i ett, och i alla fall jag kände aldrig av någon hunger.

Men när jag fick se alla godsaker på bordet plockade jag mer eller mindre av allt. Det blev en rejält rågad tallrik! Och såå gott!
På detta följde tårtbuffén med bara en paus emellan. Och även den tallriken blev rågad. För tårtorna var också hemskt goda!! Vi hade helt klart gjort bra val och vi var supernöjda med dem! 

Och ju längre in på kvällen vi kom desto mer ökade tacksamheten till vår toastmaster som trots sin nervositet var helt fantastisk!!! 
Han fixade och ordnade i det tysta, såg till att hela kvällen flöt och att alla hade det bra! Talen blev väl fördelade trots svårigheten med buffé. Det gick utmärkt!

Åh, vilka tal! Så mycket känslor!
Vilka underbara människor som var där för att dela vår upplevelse!
Denna del av vår dag är helt omöjlig att beskriva. Jag känner bara stor kärlek och värme till alla de våra som står oss nära!! 

På kvällen blev det förstås dans också och den inleddes med en väl inövad vals som blev något stapplig på grund av obefintlig träning med klänning. Jag trampade på klänningen mest hela tiden, kom därför av mig och startade om med fel ben flera gånger. Tillslut kunde jag inte låta bli att bara skratta åt eländet! Och vi som hade övat!!

Konstigt nog fick vi massa en beröm och att det såg så fint ut! 
(Och på en lite grynig videoupptagning har jag sett att det inte såg så illa ut som jag föreställde mig. Men så värst vackert var det ju inte direkt.) 

Sen stuffade vi på och svängde varierande grad av lurviga (tror jag som i alla fall var mindre lurvig än vanligt dagen till ära!) ända tills folk inte orkade längre och tackade för sig. 

Och det gjorde även vi tillslut, tillsammans med en liten skara familj som sedan följde oss till hotellet. 

Då vi slutligen var ensamma bytte vi om till löst sittande morgonrockar, korkade upp vår sista och oöppnade flaska bubbel och skålade för oss!
Och vi konstaterade att allt inte gått som vi tänkt, men att allt ändå blivit helt fantastiskt! Att vi har en underbar familj och fantastiska vänner! Att ingen av oss hunnit provsmaka drinkarna eller snacksen som dukats fram under kvällen.
Och framför allt att vi båda två var supernöjda och ännu lyckligare!! 

 

 

POSTAT 2012-05-26 14:33:28

Bröllopsdagen!!!

Tänk att den kom till slut - bröllopsdagen!!

Och eftersom jag varit lite speedad under en tid, så vaknade jag såklart tidigt även denna morgon. Hörde hur min blivande man låg och sov brevid mig och försökte somna om, men det gick inte. Wordfeudade lite, kikade runt bland några andra appar, men blev strax för rastlös...

Lika bra att gå upp och börja dagens fix. Dusch och rakning blev det första att checka av. Och när jag kom tillbaka in i vårt rum hade L börjat röra lite på sig, så vi mös och pratade en stund innan vi kunde gå ner och kolla in frukosten (Vi hade tänkt att beställa frukost på rummet, men det gick inte för sig. Vi fick dock gärna ta upp maten, men det kändes lite onödigt). Det var en fräsch och god buffé som stod uppdukad, och vi var bland de första som kom ner. Så vi mumsade länge och väl i lugn och tyst miljö. Fick en del glada tillrop via sms från gäster som var på väg och undrade om vi ville ha hjälp med något. Men så klart hade vi ju redan koll på läget!!

När matsalen började fyllas med folk, tackade vi för oss och gick tillbaka upp till rummet. Nu var det ju fortfarande lååång tid kvar tills makeupartisten skulle komma och vi visste inte riktigt vad vi skulle hitta på. Kanske gå ut på en promenad....

Nä, så blev det inte. Jag hade inte fått med min dator och hade glömt skriva ut de förslag på frisyrändringar som jag tänkt på sedan konsultationen. Ajdå. Började söka igen, men hittade inte tillbaka till samma bilder... Nåja, ingen större fara. Jag visste ju ändå hur jag tänkt.

Så kommer ett till sms; "Jag är här nu. Fick skjuts." Från makeupartisten? 1½ timma för tidigt???

Vilken tur att vi inte gått ut!! När jag så pinsamt missat vilken tid vi planerat. 
Hur skulle det nu gå med fotandet av tillfixningen????

Jag hade ju bestämt mig för en del ändringar sedan konsultationen så håret tog lite längre tid än vi först tänkt. Därav den lite tidigare tiden. Tur att andra har koll! Jag sitter i alla fall fortfarande lugn i en fotölj, har blivit serverad bubbel i våra jättefina champagneglas och kommer väl överens med E som fixar mig! Vi har riktigt trevligt! Fotografen dyker upp (också lite tidigt) innan håret är helt klart! Puh... 

Dax för sminkning. Jag blir placerad i bästa ljuset och med ryggen vänd mot händelsernas centrum. Sedan kan jag bara fokusera på att titta upp, titta ner, blinka inte, och så vidare.... Och under tiden kommer våra ungar. De har med sig buketter och corsage, som jag spänt väntat på att få se. Och fotografering pågår hela tiden - ibland på avstånd och ibland riktigt, riktigt nära.

När sminkningen äntligen är klar får jag vända mig om och se på våra finklädda barn. Wow, vilken syn!!! De är superfina!!!!
Och då får jag se även fästmannen i sina fina kläder <3 Han är jättestilig!!
Då tycker jag det är dax att ta fram "morgongåvan" som jag planerat att ge en dag för tidigt. Det är manschettknappar i stål som jag låtit gravera in Tillsammans på. Det står det också i min förlovningsring (han har tappat sin). Nu slapp han ha de i guld som han hade från tidigare och tacksamheten var dubbel! Kul att träffa rätt!!

När blommorna plockas fram får jag äntligen se min brudbukett. Och den är så superfin!!! Jag blir sååå nöjd!! Trots att den inte alls ser ut som jag tänkt eller föreställt mig...
Men hur går det att räkna till fyra corsage??? Inte alls, faktiskt. 1, 2, 3... Nytt försök; 1, 2, 3.... Nä, det kan inte stämma! 1, 2, 3...  Det är bara att inse - det fattas ett corsage, men ungarna är säkra på att de fått fyra så beställningen var ändå korrekt. Inget att göra, gå vidare i planeringen...
Är fortfarande lugn, men det är varmt och jag blir aningen svettig... 

Dax för poserande; vid påtagning av klänningen, sista slutfixet, nedgående i trappan, stående i trappan, nedanför trappan, bredvid trappan, vid receptionen, på trappan utanför hotellet och detta både med och utan barn.

Så gick vi till Mauritz för att dricka gott kaffe och få bilder i ny fin miljö. På vägen går vi förbi en blomsterhandel och slinker in för att köpa nytt corsage. Förvånade och glada expediter meddelar att de tyvärr inte har freesia som de andra var gjorda av, men de plockar glatt fram den minsta och ljusaste ros de hade och börjar fixa i rasande fart. Supergulligt!

Allt poserande och bonusstök hade dock tagit lååång tid och när vi kommer fram hänger STÄNGT-skylten framför Mauritz dörr. Luften går likom ur oss...
Men de får syn på oss och bjuder in hela vårt gäng och gör iordning kaffe, varm choklad och lemonad, allt efter vars och ens smak. Och detta bjuder de oss på. Vi tackar så hemskt mycket och berättar att vi fikat hos dem på vår första dejt och hela gänget smälter! Det tycks som om det räcker som belöning för att få jobba över...
För oss var detta en högtidsstund!! Och vi hoppas på många fina bilder!

Men tiden går och vi får stryka andra idéer till bilder; som att gå till Brunnsparken för att köpa donuts och ha "inte-slicka-sig-om-munnen"-tävling i Trädgårdsföreningen och där fortsatt fotosession. Istället går vi till kanalen och där tas ytterligare en mängd bilder. Ungarna får upp vår kamera och vi fotar hejvilt!! 

Tick, tack, tick, tack...
Det är ett ljud vi inte alls hör. Men fotografen har koll, och säger att snart är det dax för vigseln. 10 minuter kvar... 
Han tar med sig våra barn och går iväg till vigselplatsen. Vi får några minuter för oss själva och går sakteliga åt samma håll!!

Fortsättning följer... 

POSTAT 2012-05-25 14:01:02

För en vecka sedan...

För en vecka sedan vaknade jag tidigt. Det var fredag och det var den dagen vår bröllopshelg skulle börja!

Jag var fylld av spänd förväntan, men också ett lugn som förvånade mig.

Eftersom hela familjen var ledig denna klämfredag så började vi dagen med god helgfrukost i lugn och ro. Sedan fanns lite tid för sista minuten-pyssel bara för att det är så kul!

Problemet med kul pyssel är bara att jag då fastnar och grejar lite föör länge. Så packningen för helgen, som jag inte hade börjat med, blev aningen stressig. Och jag började snäsa av dem som försökte hjälpa mig. Hmmm, inget trevligt drag hos mig!!

Jag fick samla mig, be om ursäkt, ta emot hjälp...och blev klar i tid.

Det fick dock gå undan till bussen för nu skulle jag iväg och fixa mina naglar. 

Med stor resväska och lite annat jox till den stundande festen kliver jag in i en liten salong och träffar nagelterapeuten som är ungefär lika gammal som mina barn.

Under de två timmarna det tog att få naglarna klara fick jag reda på att hon tog studenten förra året, att hon var nyseparerad-från-världens-snällaste-kille-men-som-hon-inte-ville-leva-med-mer-trots-att-han-hade-en-underbar-familj-hade-köpt-dem-en-lägenhet-och-gett-henne-en-supersöt-hundvalp, att hon nu levde mest på restaurangmat á la McDonalds och Kebab, och kanske en sallad ibland för det är såååå himla gott, och att hon äälskade att det var sol ute, och att... 

Jag var ganska underhållen, men framför allt imponerad över att det resultat jag sedan såg på mina händer var jättefina naglar!!! Jag är så nöjd över att jag gick och fick dem fixade!!

Med ökad tjusighetsfaktor promenerade jag sedan till vårt hotell där jag mötte fästmannen. Och vi checkade in! Vi blev varmt välkomnade och fick vår nyckel. Så tog vi hissen upp till det översta tornrummet. Det var så mysigt att kliva in och veta att där skulle vi bo de närmsta två dagarna. Härligt!!

Men vi var ju mitt i stan och hade lite fix kvar att göra. Vi gick till bageriet och meddelade vem och när tårtorna skulle bli hämtade, gick till festlokalen och lämnade av festprogram, tepåsar, gästboksblad, pennor och låda till dessa, låda till toastmaster, och extraskor mm. Vi passade på att stämma av lite smådetaljer och det var en härlig känsla att stå där och prata om festen som skulle gå av stapeln redan dagen efter. Fortfarande lite overkligt dock...

Sedan gick vi för att köpa bubbel och blev då varse att det mousserande vin vi tänkt köpa är en beställningsvara. Så trist!! Men bubbel finns det ju många andra sorter av och vi valde ett vitt och ett rosé lite på måfå. 
Till er andra som har lite tid kvar rekommenderar jag det australiensiska bubblet Pink. Mycket gott och väldigt prisvärt! Liten varning för att det också är mycket lättdrucket och flera glas slinker ner innan man vet ordet av!  

Så här dax började det kurra i våra magar men det var fortfarande för tidigt för middag, så lite fika i parken och därefter en god cappu på Mauritz - stans typ äldsta kafé. Supermysigt!! Vi pratade med dem om att komma med ett helt bröllopsfölje under lördagen och vi var jättevälkomna. Lättast var det om vi kunde komma så tidigt som möjligt, vilket vi var lite tveksamma om vi skulle hinna. Men vi tänkte att det skulle ordna sig!

Tillbaka på hotellrummet så slappade vi en stund och gjorde oss iordning för middag. Det blev på en grekisk taverna i närheten. Återigen blev jag förvånad, för jag lyckades få ner en trerättersmiddag med vin! Inga prebröllopsnerver där inte! =)

När alla smulor var uppskrapade var det ju dax att avsluta dagen/kvällen och lägga sig tidigt så vi skulle orka hela bröllopsdagen!!

Vi skulle bara slänga ett öga på en av spellistorna på Spotify. Och så var det det där med att pyssla igen. Lite för lång tid blev det. Och lite för sent gick vi och la oss. 

Trodde jag skulle vända och vrida mig av nervositet, men inte! Jag somnade som en stock!!

POSTAT 2012-05-24 23:39:26

Väntan

Nu väntar vi spänt på foton från fotografen så att vi kan välja!
De skulle komma idag eller imorgon - och de har inte kommit ännu...

Snart, snart, snart!! 

POSTAT 2012-05-21 22:46:36

På ingång

Ännu så länge har jag inte haft det lugn jag tycker att jag behöver för att sätta mig och skriva om vår fantastiska helg i allmänhet och bröllopsdag i synnerhet. Men jag kommer att skriva mer snart...

Tills dess delar jag med mig av en bild där vi är på väg mot vigselplatsen.

 

POSTAT 2012-05-20 23:13:50

Dagen efter

Vi sa JA!

Gårdagen var helt fantastiskt underbar! Så mycket att det inte går att beskriva! 

Vi är otroligt nöjda, och vi hoppas att vår gläde och lycka spred sig lite till gästerna också!!

POSTAT 2012-05-18 07:33:54

Dagen före

Vaknade tidigt med kroppen fylld av förväntan! 

Efter frukost blir det till att packa iordning alla saker, instruera familjen om deras uppgifter och sen dra iväg för att fixa naglarna. Därefter möter jag upp fästmannen för att checka in på hotellet.

Sedan är resten av dagen bara vår!

Och imorgon blir vi man och fru <3

  1 2 > SISTA SIDAN (14)