30 Juli 2011 Tomas & Jessica
Kära människor håller varandra i handen för de vill vara säkra på att deras ringar inte trillar av eftersom de betalt mycket pengar för dem

Under sommaren 2009 var jag en vecka i Tyskland. Då får jag ett sms om att vi behöver prata när jag kom hem. Det lät allvarligt och jag längtade inte direkt hem till ett allvarligt samtal. När jag

väl kom hem förhalade jag in i det längsta att behöva prata. Tillslut var det dags för det allvarliga samtalet.

-Vill du kolla på förlovningsringar med mig? frågade Tomas.

Förutsättningen för förlovningen blev att vi inte behövde gifta oss inom ett år eftersom vi båda då fortfarande var mitt uppe i studierna. Självklart sa jag ja!

En vecka senare sitter vi på Whilhelm Pettersons på Drottninggatan och prövar olika ringar. Vi hittar snabbt vår favorit och trixar och mixar så att det blir precis som vi vill ha det! Tomas får ansvaret att hämta ut ringarna för att kunna fria på

riktigt när han vill.

Den 3e Augusti 2009 skiner solen och vi bestämmer oss för att

åka in till stan och gå samma promenad som vi gjorde på vår allra första dejt. Den leder oss upp till Kastellholmen och en underbar utsikt över Djurgården och vattnet. Vi sitter länge och

väl och njuter av sommaren och varandra bland andra stockholmare och en och annan turist. På väg hem vill Tomas se om det går att klättra upp på muren så vi går bakom huset på

kastellholmen och där går han ner på knä.

Gråtandes av glädje får jag knappt fram ett ja, men den vackra

vitguldsringen från Gerstner med 0,05karats stenen träs på mitt finger och jag trär på Tomas en liknande ring utan sten och i rödguld. Kvällen avslutas med en trevlig middag på Vapiano.

ringarna på Kastellholmen

Samma vecka bjuder vi in oss på middag hos Tomas föräldrar och berättar om vår förlovning. Det dröjer ytterligare någon vecka innan mina föräldrar får ta del av vår förlovning över en middag hemma oss hos.

3e augusti 2010 firar vi vårt första år som förlovade på en Lyxkryssning med Birka Paradise och vi börjar bubbla lite om att vi kanske ska ta och gifta oss snart...