BröllopsGuiden

Tindranu

« Januari 2020 »
TI ON TO FR
30 31 1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31 1 2

POSTAT 2008-08-22 10:11:09

Konstig smak....

Jag vet inte hur jag ska skriva detta....
Igår träffade jag först de yngsta servitriserna, så gulliga tjejer, de fick betalt för sin insats i lördags. Sen åkte jag till en som jag jobbat med lite innan i mitt vanliga jobb.
Stod o pratade lite, sen fick hon betalt... Vi hade bestämt att de tre första fick en summa, baserat på hur länge de var kvar, och de två sista fick en, baserat på sin arbetade tid...
Står i hennes trädgård och jag får en ingivelse och frågar, för jag har ju sett på videon från festen att det är denna tjej o en till som är kvar längst...
Jo..du.. jag är av med stenarna som låg på borden... *Jamen dem har jag här hemma...!*
Blir helt förstummad... finner mig snabbt o säger som det är: Men de får du faktiskt inte behålla, de har jag betalt 1000 kr för, så de är jag intresserad av att sälja vidare, det är mina stenar. Känner hur jag sväljer men hon går glatt iväg och hämtar en stor påse med tyg-rosblad som legat på borden, de har hennes tjej fått leka med så de är ihoplimmade. De kan de behålla... i påsen ligger 35 stenar, mina halvädelstenar rosenkvarts, ametist och bergskristall... Och våra hjärtan, de hjärtan som jag klippt ut i näver och klistrat namnskyltar på.. några gästers, men både mitt o Peters ligger däri...

Behåller lugnet och plockar ihop mina grejer o fortsätter va trevlig o hoppas hon hade trevligt osv... Men inuti bara kokar jag!!
Det här kommer jag inte ens våga nämna till min man!!

Hur tänkte jag?? Jo, när jag dekorerade borden så... Jag fick rosblad i tyg från Texas, de har jag gett ca 250 kr för. Det är mycket över, och funderingar på att sälja dem vidare finns.
Stenarna, rosenkvarts står för kärlek, ametist står för äktenskaplig lycka, och bergskristall renar negativa energier. Tre perfekta stenar att lägga i kombination på ett festbord vid bröllop. Stenarna kostar 10 kr styck i en sån butik där de säljs. Jag köpte 33 av varje sort... o tänkte så här: OM någon unge/person så där skulle känna att jag vill ha just den stenen o får med sig den hem..ja då får han/hon ta den. Tänkte o kalkylerade lite lätt med att sådär en tredjedel skulle kanske försvinna, men jag var beredd på att ta den förlusten. Blev lite konstigt när jag hade typ 25 stenar kvar som inte vart utlagda på borden... o en påse med kanske 10-12 stenar som var plockade från borden. Har till o med gått igenom varenda soppåse för att hitta mina stenar, för jag kunde inte tro att alla dessa blivit *hemplockade*....
Nu har jag fått tag i 74 av MINA stenar.. o känner mig som en sann snål smålänning...men..

Vad i all världen får en människa att tro att det som ligger på borden kan jag ta med mig hem o ge mina ungar?? Våra näverhjärtan/bordsdekorationer vill jag såklart ta hem och sätta i vårt minnesalbum med saker vi sparat från bröllopet... Många gäster har ringt o frågat efter sina, o det fanns en hel hög i hennes påse...

Jag hade sagt att inget på borden, förutom skräpet, skulle slängas, men tyvärr har inte kommunikationen funkat. Dukarna räddade jag också från en soppåse idag. De låg torrt tillsammans, o det är en rulle inköpt på en blomsteraffär, men den kostade mig 400 spänn!! Inte sjuttan är jag intresserad av att bara kasta dem!!
Om vi vill ha långbord/logfest eller vad sjuttan som helst, då är det väl superbra med våra vita 15kronorslakan från Ikea o den lilla rosa smala duken i mitten....

Nu gäller det o få på sig rätt glasögon...
Jag får VÄLJA att se det som att hon bara är naiv och inte fattade att hon faktiskt snodde grejer från oss.... Det är mitt val att se det så, och jag tackar min ålder för att jag kunde hålla mig lugn och inte säga nåt otrevligt.

Och återigen, skriv ner vad man har för krav på folk som ska hjälpa till, så man inte lämnar något åt slumpen...något åt mänskliga faktorn som inte är genomtänkt....

Detta var dagens gnäll... i ett annars lyckligt liv som nygift!!!

Suck, förlåt att jag kräker av mig, men jag visste faktiskt inte vart jag skulle vända mig med detta....