Bröllopsdagen:
Efter drygt ett år tillsammans gifte vi oss borgerligt den 23/5 2001, utomhus i Rosendals Trädgård på Djurgården. Inbjudningar gick ut beledsagade av en fröpåse, med löfte/hot om att vi under sommaren skulle inspektera alla gästernas resultat av odlarmödorna. Våra tre bästa vänner ombads framföra några ord – enligt eget tycke. Lise 10 år ackompanjerad av pappa Lars sjöng "Så skimrande var aldrig havet", "I folkviseton" samt "Älska mig" – också egna val. Rosendals Trädgård fick fria händer med bordsdekorationer och meny. Med andra ord, sådant som vi hade kunnat ägna veckor åt att planera överlät vi till andra – och de motsvarande mer än väl alla förväntningar. Men, tänk att något så personligt som ett bröllop kan skapa så många åsikter:
- Vet ni inte vad som skall sägas och sjungas och ätas – är ni inte JÄTTENERVÖSA!
- Inga bröllopspresenter, bara gåvor till SOS barnbyar – så TRÅKIGT, vad ska vi då göra med den ouppackade brödrosten från vårt bröllop….
- Valfri klädsel – vad ska DE ANDRA ha på sig???? De förvirrade gästerna kom i allt från fleece till shorts till långklänning till minkjacka….
- Utsläppt hår och ängsblommor i buketten – du ska ju vara en BRUD, inte ett SKOGSTROLL!
- Det är inne med stora prinsessklänningar i år, du skulle bli betagande i en sådan (ivriga försäljerskor i diverse brudaffärer) – men skogstroll klär inte i PRINSESSKLÄNNINGAR!
- Ljus kostym och skäggstubb – tänk på att du är MIN SON!
- Gifta sig på en onsdag – det GÅR VÄL INTE!
- Bröllopsresa till en campingstuga på Gotland tillsammans med de fyra barnen – det låter INTE så romantiskt, vad är det för fel på Väst-indien?
- Ett tiomannaband som spelar soul men inte wienervals – vi vill ju se en BRUDVALS för det vet vi att brudgummen inte kan!
- Nästan vegetarisk buffé-middag i ett växthus, på rustika träbord – man brukar faktiskt ha TOAST-FILÈ-GLASS-BRÖLLOPSTÅRTA!
Nåväl, alla vanliga besökare denna soliga dag på Rosendals Trädgård fick ett bröllop som oväntad underhållning. Inbjudna gäster som glömt tacka ja/tackat nej dök oannonserat upp – och Rosendal fixade genast bordsplacering även åt dem. Alla mammor grät då Lise sjöng. Det applåderades efter våra vänners ord till oss – under pågående ceremoni. VDn för ett större IT-konsultbolag höll ett ekivokt skrattkrampskapande tal – våra gäster och vi själva fick veta sånt som oss som inte ens vi själva visste om. Brodern sjöng ett afrika-inspirerat "tal" till eget komp på bongotrumma – vad han egentligen sjöng är det ännu ingen som har listat ut. Mikaela 15 år framförde det kortaste talet, "LYCKA TILL!" Våra fadderbarn i SOS Barnbyar fick rejäla gåvor. Moster Gerda sammanfattade bröllopet med ett kärnfullt "det här var det roligaste bröllop jag varit på - förutom mitt eget!"
Angelika Georg