Månadens bröllopsbild Oktober 2001
Foto Katarina Frisk
Foto Katarina Frisk
Paulina Nilsson och Per-Johan Persson
vigdes på ängshöjden Berg i Halland 4 augusti 2001.
vigdes på ängshöjden Berg i Halland 4 augusti 2001.
Bröllopsdagen:
Vi valde att gifta oss utomhus, med en barndomsvän till mig som vigselpräst. Kyrkan i byn lånade ut kronan till mig, det kändes fint att få bära den. Platsen var en kohage, (korna var dock hänvisade till en annan hage denna dag!) högt uppe på en kulle, med Ätradalens dalgång böljande nedanför ängen.
Våra vänner och familj samlades uppe på höjden i en halvcirkel av gammeldags kyrkbänkar. En kvintett av Kletzmer-musik spelade upp och så kom vi gående, hand i hand, uppför ängen med marskalkar, tärnor och brudnäbbar. Det var det största vi någonsin varit med om: musiken, solskenet, siluetten av alla som stod o väntade uppe på höjden. Hjärtat skuttade av glädje, och vi med! Väl framme vid en utvald sten vidtog vigselceremonin med vacker solosång och diktläsning.
Efter ceremonin följde vi bröllopsgästerna nedför grusvägen till mina föräldrars gård, där borden stod dukade på logen. Vi fick en fantastiskt god och rolig middag med buffé uppdukad i ett stort tält på gården, vilket gjorde att alla fick naturliga bensträckare. Framåt kvällen började regnet falla, men då hade dansen till Kletzmer-orkestern kommit igång, och alla som dansat till Kletzmermusik vet att då håller man ångan uppe!
Framåt natten, då det dessutom åskade och blixtrade rejält (att regn i slöjan betyder god fruktsamhet eller rikedomar har man ju hört, men vad betyder blixt och dunder?) gick jag och min underbare make längs grusvägen ner till Aronsgården, en 1700-tals gård där vi skulle spendera bröllopsnatten. På Aronsgården finns ingen elektricitet, men grannarna hade tänt så fint med levande ljus och fotogenlampor.
Dagen därpå serverades brunch till alla gäster som stannat över natten och då passade vi på att öppna alla presenter. Det var fint att på söndagen ha tid att prata en stund och kunna säga ett ordentligt adjö till alla gäster.
Bröllopsresan väntar vi ännu på, men dagarna strax efter bröllopet körde vi 80 mil i vår skruttiga bil med skylten "NYGIFTA" på bakluckan: från Halland i söder till Sundsvall i norr där min man skulle börja arbeta. Vi tillbringade en natt på lyxhotell, gick på casinot och vann på roulette! Vi är så glada för vårt vackra bröllop: Tack kära familj och vänner för en underbar dag!
Vi valde att gifta oss utomhus, med en barndomsvän till mig som vigselpräst. Kyrkan i byn lånade ut kronan till mig, det kändes fint att få bära den. Platsen var en kohage, (korna var dock hänvisade till en annan hage denna dag!) högt uppe på en kulle, med Ätradalens dalgång böljande nedanför ängen.
Våra vänner och familj samlades uppe på höjden i en halvcirkel av gammeldags kyrkbänkar. En kvintett av Kletzmer-musik spelade upp och så kom vi gående, hand i hand, uppför ängen med marskalkar, tärnor och brudnäbbar. Det var det största vi någonsin varit med om: musiken, solskenet, siluetten av alla som stod o väntade uppe på höjden. Hjärtat skuttade av glädje, och vi med! Väl framme vid en utvald sten vidtog vigselceremonin med vacker solosång och diktläsning.
Efter ceremonin följde vi bröllopsgästerna nedför grusvägen till mina föräldrars gård, där borden stod dukade på logen. Vi fick en fantastiskt god och rolig middag med buffé uppdukad i ett stort tält på gården, vilket gjorde att alla fick naturliga bensträckare. Framåt kvällen började regnet falla, men då hade dansen till Kletzmer-orkestern kommit igång, och alla som dansat till Kletzmermusik vet att då håller man ångan uppe!
Framåt natten, då det dessutom åskade och blixtrade rejält (att regn i slöjan betyder god fruktsamhet eller rikedomar har man ju hört, men vad betyder blixt och dunder?) gick jag och min underbare make längs grusvägen ner till Aronsgården, en 1700-tals gård där vi skulle spendera bröllopsnatten. På Aronsgården finns ingen elektricitet, men grannarna hade tänt så fint med levande ljus och fotogenlampor.
Dagen därpå serverades brunch till alla gäster som stannat över natten och då passade vi på att öppna alla presenter. Det var fint att på söndagen ha tid att prata en stund och kunna säga ett ordentligt adjö till alla gäster.
Bröllopsresan väntar vi ännu på, men dagarna strax efter bröllopet körde vi 80 mil i vår skruttiga bil med skylten "NYGIFTA" på bakluckan: från Halland i söder till Sundsvall i norr där min man skulle börja arbeta. Vi tillbringade en natt på lyxhotell, gick på casinot och vann på roulette! Vi är så glada för vårt vackra bröllop: Tack kära familj och vänner för en underbar dag!
Paulina 
Per-Johan