Konsten att hålla tal på bröllop

1. Kartlägg åhörarna. Du kan inte använda citat på franska eller latin,om åhörarna inte behärskar denna konst. När jag skriver tal för en för mig okänd församling, använder jag ett enkätformulär. Nu vet jag ramarna. Jag vet, vad jag kan skämta om, vad som inte passar sig, om jag vågar säga ordet hembränningsapparat.

2. Välj ut de delar av brudparets liv Du vill ta upp i talet.
Talet skall inte ge en helhetsbild av brudparet.

- Välj själv ut episoder ur deras liv, som Du kan göra något lustigt av. -Välj inte händelser, som bara är roliga för Dig och brudparet. Talet skall vara underhållning, där alla kan vara med och skratta.

-Välj bort sådant, som kan vara generande för någon i församlingen. Referat av svensexan med asberusad brudgum är generande för alla och betygsätter Dig själv

Forcera inte faktaurvalet. Det bör ta någon vecka eller två. Vid rött ljus eller i Systemkön kan man drabbas av de mest lysande infall.

Den danske poeten Igor Rasmussen levde på sin poesi. Han låg i övervåningen. Hans fru i våningen under. Varje morgon klockan sex knackade hon med kvastskaftet i taket och ropade: Upp och dikte, Igor.

• Ett ovanligt och intresseväckande anslag (inledning)
• En underhållande huvuddel
• En varm och hjärtlig avslutning.

De första meningarna i ett tal är oerhört viktiga. De skall överraska eller kanske vålla en undran om vad, som menas. De skall väcka åhörarnas nyfikenhet. Ovan citerade bröllopstal börjar med Mellan Döderhults kyrka och kärnkraftverket i Oskarshamn är det 42 kilometer. Detta är ett exempel på vad jag menar med ovanlig och överraskande inledning. Inget Ärade Brudpar eller annat konventionellt.

Senare delen av talet bör vara personligt hållet. Talet bör sluta med en välgångsönskan och en uttalad värme för brudparet. Det får utformas efter var och ens egen smak. Allt beror på talarens förhållande till brudparet och vilken ton som är gängse vid denna samvaro. Det som passar för en talare känns främmande för en annan.

Dock vill jag varna för en sak. Det är riskfyllt att lägga in för mycket känsla i slutavsnittet. Detta av två skäl:
1.Talaren kan överväldigas av rörelse och få svårt att göra sitt tal rättvisa.
2. En känsla bör helst delas av alla- eller nästan alla. Om inte brudparet eller åhörarna är inställda på samma våglängd som talaren, kan talarens rörelse uppfattas som pinsamt av åhörarna. Det finns ord, som är varma men som inte behöver locka till okontrollerad eller överraskande rörelse hos talaren.

Men jag vill gärna lämna exempel på hur själva avslutningen kan utformas. Mig personligen passar den:

Julia är en idealdotter. Bland mina två döttrar är det bara Cleopatra, som kan ta upp tävlan. Med Julia har man aldrig tråkigt varken som förälder eller - tror jag - som kamrat. Hon är verbalt flödig. Hon har analytisk skärpa och är idérik. Julia är klok som en pudel och så har hon en viktig egenskap: Hon bryr sig om. När det ringer halv tolv på natten, då vet vi att det är Julia. Hon känner, när det behövs. Hon är en stor glädje.

Och så Romeo. Han är ett fynd, både för min familj och för Julia. Han har skärpan och humorn och kan dessutom formulera sig, en egenskap som är nödvändig för att kunna hävda sig i Julias sällskap. Han smälter oerhört väl in i vår familj och vi har roligt tillsammans.

Jag tror, att Ni har de bästa förutsättningarna för ett bra gemensamt liv. Ni är båda aktiva och har aptit på livet och Ni ställer upp på varandra varesig det gäller jägarexamen eller Rösjöloppet. Ni har också lärt Er att kommunicera på lika villkor. Den ene står inte i beroendeställning till den andra. Ni står på samma plattform.
Idag är det en lycklig dag för Er båda och för oss. Glada minnen kan användas som stängsel mot vargarna. Den här dagen kommer vi att ta fram ofta. Inte bara när vargarna ylar.

Steg 5. Formulering av talet

Det är meningslöst att sitta och vänta på inspiration att skriva ned talet. Det är bara att sätta igång. Man märker ofta till sin förvåning, att det går lätt bara man börjar. Många författare har berättat om, att man kan sitta någon dag framför datorn utan att komma på något att skriva. Det låter trist. Men samtidigt säger de, att det plötsligt kan lossna. Och det är också min erfarenhet. När jag t ex skulle skriva denna artikel, hade jag klart för mig bara i stora drag, vad den skulle omfatta. Men under skrivandets gång har det runnit på och jag har skrivit i stort sett utan uppehåll. Börja alltså att skriva utan att invänta någon gudomlig gnista. Det kan gå i alla fall.

Skriv utan bekymmer om formuleringar! Låt talet ligga till sig och gå så småningom in och ändra och rätta. Det kan vara ett roligt jobb. Att hitta roliga och fyndiga formuleringar är för många ett nöje.

Steg 6. Memorering av talet.

Det är inte fult att läsa innantill. Det finns minnesfakirer, som lär sig hela tal utantill. Men räkna inte med att detta är en lätt uppgift. Den, som försöker, kommer att vara nervös i veckor innan. Vad kan hända? Det vet Du nog redan: Du kan komma av Dig, Du kan glömma bort långa och viktiga partier ur talet, Du blir så nervös, att Du darrar på rösten och mycket annat. Hur Bill Clinton bar sig åt för att utan manus hålla ett tjugo minuters installationstal som president är en gåta.

Nej, lär Dig att läsa talet utan att vara för mycket låst av manuskriptet. Är talets innehåll bra, är det ingen, som tänker på, att Du har manus i handen. Dock måste Du lära Dig två delar utantill: De första två eller tre meningarna och de sista varma orden till brudparet. Med manus i innerfickan kan man utan nervositet njuta av middagen. Man vet ju, att man kan läsa. Det är svårt att tänka sig, att man kan göra bort sig. Allting är ju klart.

Ett problem, som jag inte går in på, är däremot, att man kan överväldigas av rörelse, när man talar till sin dotter, som nu lämnar hemmet. Hur man gör för att klara detta är ett annat kapitel.


ANDRA BRÖLLOPSTAL
Vid bröllop förekommer ju andra tal än faderns huvudtal till brudparet.

Egentligen skiljer de sig inte i uppbyggnad och utformning från Talet till brudparet. Även här är underhållningsaspekten den avgörande. Eftersom de vanligtvis är kortare än huvudtalet, är det en fördel, om talaren i detta fall kan huvuddelen av talet utantill. Dock bör han ha manuskriptet som stöd vid ett eventuellt minneshaveri.


ÖVRIGT!
Att hålla tal är roligt, om man har ett bra manus. Problemet är att skaffa ett sådant. För att sy om rocken till en kostym vänder man sig till en skräddare, för att ha ihjäl grisen vänder man sig till en slaktare, för att få ett manus vänder man sig till en talskrivare.

Bengt Ivarsson