|
|
|
|
|
|
| « December 2019 » | ||||||
| MÅ | TI | ON | TO | FR | LÖ | SÖ |
| 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 1 |
| 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
| 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
| 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 |
| 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
| 30 | 31 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Så mycket känslor! Genrepet var bara en försmak. Där ska vi stå, se varandra djupt in i ögonen och säga efter prästen. Såg i älsklingens tårfyllda ögon redan då att detta blir mycket känslosamt. Såg att han älskar mig oändligt djupt, jag känner det i min själ... Han kommer att se likadant i mina ögon...
Hur överlever man detta?
Vad tänkte jag på??? 102 personer + förmodligen lite till i kyrkan! Där ska jag - den mest lipfärdiga och lättrörda människan på jorden - stå inför alla dessa! Fattar inte att jag inte insåg att jag skulle känna panik! *ihhhhhhhh* Kan man rymma??? :-)
Försöker dock att hålla i minnet VARFÖR vi gifter oss (fast då lipar jag ännu mer), det handlar ju egentligen inte om att vi kommer att vara totalt blickfång för en massa folk utan om vad vi känner för varandra...låt hela världen se vår kärlek, eller hur säger man.
Prästen försöker lugna mig i alla vigselkänslor, det är vackert med trillande tårar på brudarna säger han. Visst, men här snackar vi SNOR och gråt-konvulsioner!
Nu ska vi iväg till bygdegården och duka. Jag är plötsligt en sån som "gifter sig i morgon", inte en som gifter sig om en månad och som undrar hur det känns så där in i det sista. Nu vet jag! Och i morgon kväll vet jag ännu mer! Hur håret blev (har hon fattat precis hur jag menar?), hur sminket blev (tooo much eller nyponfräscht?), om underkläderna funkar ihop m brudklänningen (har inte provat det hela ihop), ja om dagen blev så där underbar som man drömt om...
Den som lever får se! :-)))
Jisses, hur ska detta sluta?????? Var hos floristen idag, hade med färgprover på tärnklänning, plastrong mm, allt är färdigsytt! Mörkt vinrött! De färgerna vill jag ha i min brudbukett!
Då plockar denne herre fram en ros som går i mörkt rosa! En "jättebra" ros enl honom. Eh, ja det var ju bra att den var hållbar MEN är det inte viktigare att man inte får epileptiska anfall på grund av att färgerna skär sig TOTALT???
Jag sitter nu och suckar, stönar och sliter mitt hår. För några månader sedan skakade jag på huvudet åt Bridezillorna på Tv400 - nu fattar jag PRECIS hur det kommer sig att de uppförde sig så!!! Det handlar om frustration som tänjs ut i det oändliga! Frustration över att folk runt omkring en säger att de förstår precis hur man menar och sedan när det kommer till kritan så har de inte fattat alls! När man varit med om denna naturlag några gånger så blir man automatiskt misstänksam, man inser att man aldrig nånsin kan slappna av därför att man aldrig riktigt säkert iförväg kan veta hur en sak ska bli förrän man håller den i sin hand. Först då ser man om personen ifråga förstått/klarat av/utfört nåt som man vill ha det. Till sist så bryts man ner och börjar vråla till folk även över småsaker. Långsam, grundlig utmattning!
När det väl är dags för bröllopet så kommer jag väl att sitta där hålögd, glåmig och dement pga all oro...
Nä, nu får jag rycka upp mig och ge mig ut på ytterligare jakt i cybern efter rosnamn - jag vet ju för jissenamn att det finns mörka rosor, ska det vara så in i bänken svårt att hitta dem??? Tips mottages desperat & tacksamt!!!
Borde ta mig ner till floristen idag och en gång för alla bestämma mig för brudbuketten. Men så gnager det i bakhuvudet på mig att jag ju är förkyld nu. Tänk om jag då smittar ner honom idag, och så tar det ca en vecka innan det bryter ut på honom och sedan PANG så ligger han där i feber den veckan när det är dags för honom att göra MIN bukett???
*inser att jag börjar tappa förståndet*
Är kärare än nånsin efter våra 13 år tillsammans! Han är så underbar, fantastisk och snäll. En underbar pappa och en klippa i mitt liv. Vårt bröllop betyder så enormt mycket för mig eftersom det höll på att gått så annorlunda för oss. Jag har haft återkommande depressioner och det är ett under att han stannat kvar hos mig. I dag vet vi vad det hela handlar om, vi vet att det är en fysisk sjukdom som vilken anna sjukdom som helst och vi vet att det inte är vårt förhållande det är fel på. Det är vi, jag är hans och han är min!
Var tvungen att ta en BG-paus ett tag så jag fick nånting gjort! :-) Är jag här inne så blir jag sittandes i timtal bland alla bilder, bloggar mm. Har fått såna enorma mängder bra tips och oändligt med inspiration från alla andra brudar men det gäller ju att omsätta alla de idéerna i praktiken och få nåt gjort. När jag är här inne rinner tiden iväg och en paus behövdes därför så att inbjudningskort, transport mm mm mm mm blev klart.
Nu är det knappt 2 veckor kvar till den Stora Dagen och en del frågetecken kvarstår fortfarande, hoppas hitta svaren här på BG. :-)
Det var ju det om syrrans marängklänning som jag planerade att sy om för ett tag sedan - jag provade den nån dag efter jag skrev inlägget om att "sy & klippa"...jag såg helt hemsk ut i den men svältfödd som jag var på att få ta itu med något så satte jag igång och sprätta!!!!!!! Jag sprättade MYCKET! Delade på allt i princip! Var helt inne på att använda kjoltyget och livet. De skulle kemtvättas och så skulle sömmerskan få sy i snörning i ryggen och hela fadderullan.
Magsjukan gav sakta med sig och när jag slapp ur min "karantän" så tänkte jag att det ju inte kunde skada att iaf prova en klänning i dyra butiken här i stan. det är ju en upplevelse som man måste få vara med om! Lyxigare får man leta efter, man känner ju sig som en prinsessa i lyxen i en brudklänningsbutik! :-)
Och då hittade jag alltså min underbara klänning! Det gick så snabbt och lätt så jag fattar ingenting! :-)
Så nu ligger marängklänningen här i en låda! I delar! Mamma nämnde det hela och jag sa att eh, jo, visst hade jag sprättat lite, men bara "lite"... *eh*
Nån som känner sig sugen att tråckla ihop en hel brudklänning med tyllpuffärmar och hela 80-tals-kitet?????? :-)
Nu är jag äntligen tillbaka, som jag har längtat!!!!!!! Först var det magsjuka, sen till råga på allt så kraschade datorn ihop! Det där som "händer alla andra" hände mig! Elände! Ett år sedan jag körde en back-up så det är massvis som jag inte kommer åt nu, det ligger där det ligger på den gamla hårddisken i vänta på att någon i framtiden ska kunna ta fram det åt mig - vägrar att se det som förlorat! Så kära vänner - kör back-up OFTA!!!!!!
Datorlös har jag alltså varit nu ett tag och jag har längtat hit nåt alldeles förfärligt! Samtidigt har jag varit överlycklig för jag visste ju att hela min planeringslista ligger ju här i säkert förvar på Bröllopsguiden och den var ju inte med i kraschen!!! :-)
Kanske var det också nyttigt att vara datorlös ett tag - tid som annars lätt flugit i väg på bröllopssurfande kunde nu istället gå till att äntligen få klart inbjudningskorten. 55 st i vinrött med vit inlaga och guldsnöre är nu klara och postade idag! Nojjan över att nåt skulle ha blivit felskrivet har varit total och jag har dubbelkollat varje kort säkert 20 gånger! Haha, sanslöst!
Och - det mest underbara av allt - jag har hittat KLÄNNINGEN!!! Äntligen hände det! Jag åkte in till stan och provade först en och sedan en till - och den var det!!!!! Visserligen axelbandslös och med drapering i midjan, men den passade verkligen mig och är helt underbar med snörning i ryggen och allt. Skulle ju hyrt, sen skulle jag sy om syrrans och nu har jag KÖPT en klänning! 2 500.- kostade den, "bara" får jag väl säga för jag trodde det skulle vara mycket dyrare! Ja, jisses! Men såååå lycklig jag är! Jag fullkomligt älskar den och kommer alltid att spara den!!!!
I samma sväng hittade jag underbara tyger till lillstumpans tärnklänning (är man hela 7 år så är man tärna och inte näbb enligt henne!) och till sonens väst. Vinrött och guld och svärmor har gått med på att sy det hela! Butiken löste frack/jaquett-problemet! :-) Smoking kan man ha färgad väst/plastrong/näsduk till och det var samma pris som frack! Toppen, så då fick både jag och svärmor vår vilja fram! :-)
Skor har jag också fått tag på! :-) Ullen tipsade ju om dansskor.se *TACK lovley* och där hitttade jag ett par vita med snörning för 500.- De sitter som en handske och jag tror knappt det är sant att så mycket har löst sig så bra!
Nu återstår att få rätsida på vem som ska vara solist i kyrkan, serveringspersonal, tårtsmak och annat klurigt! Men klänningen finns iaf och det är en stor seger!!!!!! :-)
Hoppas ni alla har det bra, har saknat er massor och ser fram emot att sitta häroch läsa i kapp allt ni skrivit och se hur långt ni har kommit!
Stor kram från daisy!!!
Klänningspaniken har lagt sig något - jag anar ett litet ljus i tunneln! :-)
Kanske kan jag sy om syrrans gamla marängklänning...
Bort m puffärmarna, smala av den nedanför höfterna men låta vidden vara kvar nertill. Sy på nya smala ärmar i spets, ev till armbågen. Förmodligen är den alldeles för smal i livet men jag vill ju ändå så gärna ha snörning i ryggen så det borde kunna går att ordna.Hittade följade toppenbild inne hos ullen - precis som jag vill ha det:
Ringde en annan bröllopsbutik i dag i en annan stad. De hade ett mkt litet uthyrningssortiment, och det skulle kosta ca 2000.- att hyra en enklare klänning. Tänk då om jag istället kan lägga de pengarna på att sy om klänningen OCH att med gott samvete kunna unna mig fina underkläder???? :-) :-) :-)
Jag har dock en hemsk föraning om att tyget är i sånt där "blåaktigt fusk-siden" och så långt från ivory man kan komma...hmmmm...Bara denna eländiga magsjuka går över så ska jag ge mig iväg och prova den!
Har verkligen försökt att lägga band på mig i all bröllopsiver och inte babbla på inför sambon förrän jag verkligen var säker på vad jag själv vill. Jag tänkte ta det hela vid ett bra tillfälle i lugna och ro! Däribland fanns en massa tankar om hans klädsel. Jag har suktat efter att se honom i jaquette m plastrong (?) & väst som matchar brudbuketten, bordsdukningen, bröllopshäftena mm. Har samlat datorn full m bilder på en massa snyggt och tänkte visa honom alltihop en stilla kväll när han var på gott humör. :-)
Svärmor hann dock före!!!!!!!!!!
I går kväll när hon kom med alla kataloger så hade hon även en kopia från bröllopsbutiken på uthyrningspriserna av brudgumskläder. Inga bilder, bara priser. Innan jag hann öppna munnen hade hon gett lappen till sambon som snabbt konstaterade att frack var det billigaste alternativet. Han har inte en susning om vad "frockcoat", "plastronger" mm är och givetvis var han inte heller intresserad att att veta mer om nåt med krångligt uttal som dessutom kostade mer!!!
Visst, han kommer at bli underbar i frack!!! Inget snack om saken, och är det det som han helst vill ha så får det ju bli så....men jag hade ju den där visionen om mönstrad väst i fin färg och hela köret, nu fick jag inte en chans att visa hur jag menade innan prisfrågan kom in i bilden. Jag hade velat "sälja in" idén med lite kvinnlig list innan vi tittade på priser. Nu kommer han att ha 675.- mot 1575.- i skallen hela tiden oavsett vad jag visar honom för läckra kläder! :-/
Det är mycket svärmor nu känner jag!!!!!!!! Svärmor & magsjuka...två fullt jämförbara eländen! *elaka jag*
| 1 | 2 | > | SISTA SIDAN (3) |