BröllopsGuiden

Zarios

« Januari 2021 »
TI ON TO FR
28 29 30 31 1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31

POSTAT 2012-04-24 10:12:33

Bröllopshelgen del 3 - NU KÖR VI!

Vi plockar alltså upp T på Kungsbron och tar oss via Klarastrandsleden utpå E4:an och vidare in på E18. Vårt första stopp blir Arninge centrum och närmare bestämt Arninge floristerna som till slut vann mitt förtroende för brud- och tärnbuketten. Då min tärna redan har tagit på sig sin klänning får T gå in och hämta buketterna. Kan verkligen rekommendera dem, tjejen i butiken hade varit lite orolig och nära på att ringa för att se så att vi inte glömt bort blommorna. :)

Efter en lååång väntan, vi är nu lite stressade för att hinna vidare så lämnar vi Arninge vid 14.20. 14.30 svänger vi in på uppfarten till fotografen. Vi har valt att göra vår stora fotografering hos Sofina bilder i Täby Kyrkby. Sofia som fotografen heter har studion i sin källare och vacker natur utanför. Klockrent! Hon är riktigt duktig och vi har ett antal gånger varit där med barnen. Vi är nu hennes i en timme och hon åker fram och tillbaka upp på den pall hon står på medan hennes man justerar blixtrar och kommer med förslag. De två är riktigt roliga att höra på.

Gör si, gör så, ta där och vinkla så. Luta er framåt, blunda, kyss, se arg ut. Ja kommandona var många, stundtals märkliga men de bilder vi fick se så var den toppen. S fick hålla tiden och vi avslutade vår timme med ett antal utomhus bilder mot en gul och vacker åker. Längtar efter att få se bildena.

Nu har vi då dokumentera hur vi ser ut och det är dags att krångla sig in i bilen igen. Och jag säger bara dubbelunderlakan - it´s the shit alltså!

Vi ligger nu väldigt bra till eftersom vi lämnar fotografen ca 10 minuter innan schemat och anländer till kyrkan och mathiasgården 16.45. Och tur var väl det för vi hinner inte så mycket mer än att komma in och heja på mina föräldrar, vår kock Carina och sedan börja prata med de två tjejerna som ska servera innan gästerna börjar anlända. Gömmer oss i matsalsdelen inne i festlokalen och går igenom de sista med serveringstjejerna och sen är det bara att vänta.

En annan sak som är ett konststyck med klänningen är det här med naturliga behov på toan. Tips nr 1: Se till att ha tid på dig när du behöver gå och det är många lager och kvadratmetrar tyg att hålla redan på. Medan vi väntar blir behovet allt större att gå, men gästerna håller sig envis kvar i lokalerna. Efter många stunder och lite mer väntan lämnar alla gästerna mathiasgården för att bege sig till andra sidan parkeringen och Vallentuna kyrka.

Vi skyndar oss på toan för att sedan gå upp mot kyrkan vi också. Alla har samlats och prästen väntar på oss i förkammaren. Mamma ger tecken att alla är redo inne i kyrksalen och koordinatorn ger tecken att ringa i klockorna och orgeln börjar strax efter att spela. Nu ler jag upp till månen, benen skakar som asplöv och hjärtat slår i 190/sek. Nu börjar vi gå.

Linnéa börjar men blir väldigt blyg så hon går bredvid Tommy hela vägen ner till första raden där mina föräldrar sitter. Där hon hoppar in. Jag och Tommy fortsätter fram till altaren och min tärna och T bestman ställer sig en bit bredvid oss och sist kommer prästen. Det blir en lång tystnad innan första psalmen kommer igång.


Här står vi då 16.30 den 21 april och vigseln har precis börjat.

Vigseln flyter på och snart har vi förklarts man och hustru. Efter sista psalmen lämnar prästen lite ord på vägen. Han pratar bland annat som Carpe diem - fånga dagen, men även om att ta emot dagen lie som den kommer. En aningens mer kravlös enligt honom. Sen är det dags för, enligt min mening, vigselns höjdpunkt. Vi vänder oss om och utgångsmarschen börjar spela. Det blir lite skratt men versionen är väl kanske inte den bästa så några blir lite osäker på om det verkligen är den. Men jag och T skrattade i alla fall gott.

När vi kommer ut i förkammaren igen smiter vi in i jungfrukammaren medan alla gästerna går ut och väntar vid kyrktrappan. När alla är ute öppna koordinatorn dörren till oss och sedan kyrkporten ut där alla väntar med sina rispåsar. Det var mycket ris vill jag lova. Det verkade som det aldrig vill ta slut. Svärmor har en liten egen teknik då hon mer hällde riset innanför klänningen än att kasta.

NU ÄR VI DÅ HERR OCH FRU LUNDERG.

Fortsättning följer..