Klipperi klippera klipperalla...

Nu är det ingen återvändo...

Tyget till min brudklänning är tillklippt.
Fick lov att sätta i saxen för att se hur mycket som det faktiskt skulle bli över. Skulle det räcka till mina brudnäbbar nu när tyget jag köpt till deras klänningar visade sig omöjligt att sy i?

Och jo... jag tror det... Det blev några meter över. hade ju köpt 4 meter extra för säkerhets skull när jag kom på att det ju är mönstrat (brokad) så jag alltså inte kan vända delarna och utnyttja hela tyget, utan det blir massa småspill.
Mönstret är inte jättetydligt, så till småtjejernas klänningar kommer jag inte bry mig om hur mönstret går på tyget. Så det borde räcka... hoppas jag...

Det rör på sig...

Ska göra en snygg kant på brorsans munkhuva bara så är den klar.
Jag ska bara fålla upp en klänning och sy en gördel/ bälte till den så är en av serveringstjejerna klar också...

Så nu är det till mig, till näbbarna och till "värdshusvärden" kvar att sy....
Jo men just ja, jag måste ju fålla upp och kanske sy in styvmors klänning + det jag lovade vår ena fotograf att jag skulle sy åt henne...

Men sen...
Så... det rör på sig i alla fall  

Det var ju det där med ringen också...

Vi vill ha samma typ av ring när vi gifter oss - som när vi förlovade oss.

Förlovningsringen är ju specialbeställd med "alvisk" text på utsidan och Sagan Om Ringen-stuk. Och nu har jag bett min käre blivande make i ett halvår att fixa fram fonten igen. Antingen att sätta igång min gamla dator där den fonten redan finns, eller att ladda ner den till sin stationära.

Men inte händer det något...
Nu sa jag till honom att han måste få tummen ur så vi kan fixa detta snarast. det är ju inte allt för lång tid kvar innan vi faktiskt ska ha ringarna. Och guldsmeden måste hinna gravera också...

Det närmar sig...

Tänk vad fort det går.

Det är ju inte alls länge sen som jag hade över ett år på mig. Och nu är det bara 5 månader...

FEM MÅNADER?!?!?!
Är det nu som det är läge att få panik över allt man skulle hunnit med, men som ännu bara är på planeringsstadiet?
Eller är det nu som startskottet går?

Nåväl, på lördag ska jag och några fler blivande brudar ut och svänga våra lurviga, efter att först ha käkat en god plocktallrik.
Denna gång blev vi inte så många.
Men om det finns några mer blivande brudar där ute så kan ni ju skicka mig ett meddelande här.

Tråkigt...

Den jag först valde till brudtärna och jag har rykt ihop ordentligt.

Jag har hela tiden känt att hon inte engagerar sig, och att hon försöker styra mig till att ha ett bröllop som hon hellre skulle vilja att jag hade det. Hon vill inte att jag ska ha ett medeltidsbröllop för hon gillar inte klänningarna och hon kommer inte kunna använda den nån annan gång...
Nähäpp? Hur många gånger tror ni att jag använt klänningen jag sydde till mig när jag var tärna på hennes bröllop?  

Hon tycker det är "roligt" att "hota" om att jag ska få en möhippa som jag absolut sagt nej till. Dvs en "förnedringshippa".

Hon är oengagerad och ointresserad förutom när det är något som jag inte gillar (som en sån där förnedringshippa då).

Och nu är hon med barn...
Jättekul faktiskt att hon är med barn :) Jag ser inte just DET som ett problem...
Ok det kommer krocka med bröllopet, hon är beräknad till veckan innan och jag har försökt förklara för henne att vi tar det som det kommer. Men att hon måste bestämma om vi ska sy upp klänning till henne eller inte så hon kan vara tärna OM hon känner för det den dagen. Annars är hon välkommen som vanlig gäst, och jag kommer vara lika glad över det...
Det går ju liksom inte att vänta till månaden innan bröllopet med det då jag ju ska sy hennes också.
MIN klänning är liksom aningen viktigare än hennes... Så det måste bli en modell som passar varesig hon har fött eller inte. Men hon vill inte, hon förhalar, hon undrar om hon inte kan få ha vanliga kläder (jovisst, till mitt medeltidsbröllop så är det jättesnyggt med en tärna i vanliga kläder? Det kommer ju inte ALLS att förstöra stämningen *suck*)...
Jag har fixat en "reserv".. alltså en tjej som hoppar in som tärna, syr upp klänning och allt för att hon gärna VILL, och hon är beredd att eventuellt kliva ner och låta den här tjejen vara tärna istället (om dom inte får vara det båda två då, men det är ju inget som måste bestämmas NU).
Men nej det är för stor press. Hon kan inte bestämma sig förrän hon vet om hon fått barnet...

VA?!?!?!?
Det kan ju komma samma dag eller veckan innan... åååhh >_<
Så dålig framförhållning kan jag inte ha. Och hon vill verkligen inte förstå problemet... 

Och nu har hon börjat försöka hävda sig mot mig på en annan sida...

Allt jag säger är fel (även om jag vet att hon i princip håller med) och jag gör fel, jag är dum osv osv...

Blev så trött och ledsen i dag att jag önskade henne ett bra liv, men sa att jag inte tänker spela det spelet mer. Hon vet vart jag finns om hon vill nåt. 

Känner mig som en Bridezilla...men det är snarare hon som är en maidzilla i så fall.
Men alla kommer nog ta hennes parti. Hon är ju gravid gubevars  

Tillbaka till verkligheten

Jaha... det var länge sen jag skrev något här nu. Men jag har haft fullt upp.

Sambons kläder är HELT klara, hans bröder (som ska vara marskalker) med sambos (mina tärnor) och hans föräldrar har fått se dom, en av bröderna fick prova dom också och dom var klart godkända både visuellt och hur dom kändes

Min pappas tjejs klänning är också klar nu, ska bara fållas upp och ärmarna ska fållas. Eventuellt får den lov att sys in lite också...

I dag ska jag börja på brorsans munkkåpa som han ville ha. Den borde gå rätt fort att sy upp och sen är det brudnäbbarnas klänningar som står på tur

Framsteg

Nu var sambons kläder HELT klara. Bara att vika ihop och lägga undan tills det är dags.

Brorsan har bestämt sig äntligen. Han nappade på idén om att vara munk. Så jag ska skaffa lite brunt linnetyg nu och sy kåpa och hätta åt honom. Kul och annorlunda :)

Jag fick måtten på min styvmor förra helgen, och hon valde ut en bild på en klänning som hon gillade. Tyget till den klänningen har inte varit lätt att hitta då det var beige botten och stort grönt mönster. Men jag lyckades hitta en godtagbar variant av det i ett tyg som inte är allt för stelt heller. Det är inte identiskt, men nära nog både i färg och mönster...
Det var pirrigt att sätta saxen i tyget. Men nu är det gjort så nu kan jag börja sy ordentligt. Ska bli spännande att se hur det blir när man syr ihop delarna.
Har med flit försökt förskjuta mönstret lite så det inte blir så uppenbart.

Dekorbandsdjungel...

Det verkar finnas hur många sidor som helst med medeltida dekorband. Men väldigt få i vitt/grått/silver. Hittade ett nu och fick hem det på posten, men jag tror att det är för grått. Det är gråvit bakgrund och inte vit, men jag får lägga fram klänningstyget och lägga upp dekorbandet på lite större yta någon dag tror jag... Så kanske jag kan se lite bättre... Jag gillade bandet annars ju

Sista programmen/menyerna

Nu har jag äntligen kommit ihåg att ta med papperna jag köpte för ett tag sedan till jobbet så jag kan kopiera upp dom sista menyerna/programmen. Jag hade ju köpt för få första gången trots att jag stod säkert en halvtimme på Bokia och räknade.

Det gick inte att köpa de papper jag ville ha på bunt, utan man fick köpa styckevis...

*suck*

Nåväl, nu är det bara att skriva ut, vika ihop och bunta så att ryggarna får platta till sig ordentligt innan vi binder ihop dom med något snyggt band...

Hundans!

Nu börjar hunden må lite bättre i alla fall och sambons kläder är nästan HELT klara.
Nästa helg åker vi till Eskilstuna och pratar med pappas sambo om hur hon vill ha sin klänning, så då kan jag börja med den sen.

Brorsan ska bestämma sig för om han vill komma som munk eller som vanligt enkelt klädd borgare/köpman så jag vet vad jag ska sy till honom.

Och min ena brudtärna måste bestämma sig för om hon vill att jag ska sy kläder åt henne eller om hon ska bara komma som gäst. Men jag gör lite annat först så hinner hon känna hur bäbisen mår och bestämma sig om ett par månader. Lite dålig planering att föda veckan innan mitt bröllop va? *S*
Så nu ska jag bara få tag i sambons lillebrors tjej och se om det var ok för henne att "hoppa in" som tärna. Annars nöjer jag mig med en om inte A-L har hunnit få bäbisen till dess :)

Allt faller på plats, men men men... VART har tiden tagit vägen?

Nyss hade jag ju ett år på mig, nu är det bara ett halvår kvar...