BröllopsGuiden

september07

SENASTE 10 INLÄGGEN
» Julen förbi
» Nu siktar vi på 1 september!
« November 2019 »
TI ON TO FR
28 29 30 31 1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 1

POSTAT 2006-12-26 14:08:54

Julen förbi

Så var julen förbi... skönt faktiskt! Nu kan man fokusera på 2 veckors ledighet tillsammans - härligt!

Julen löpte förbi väl, tomten var snäll och kärleken stor. Nu är det snart ett nytt år, 2007. Året då vi ska bli man och fru! Otroligt!

Idag känner jag stark längtan till den stora dagen. Jag vill börja med all planering. Vi har inte planerat speciellt mycket, än mindre bokat något. Men det löser väl sig? Det är ju hela 9 månader kvar... Vi har pratat om att köra ut och titta på kyrkor nu i mellandagarna.

Kyrkval är inte det lättaste... vi kommer från två olika städer och har inte bestämt oss var vigseln ska äga rum, det faller kanske sig naturligt när vi tittar runt. Så det blir steg nr ett. Sen att hitta en lokal där festen kan vara.

POSTAT 2006-12-22 12:33:31

Nu siktar vi på 1 september!

Första gången jag skriver någon blogg, men så hamnade jag på denna sidan och det kändes självklart. Nu kan jag skriva av mig, hur ofta jag vill, om hur mina funderingar går inför denna stora dag i livet.

Jag har varit tillsammans med Per sedan 20/11 - 05, inte speciellt länge men vi känner oss mogna att gå vidare till livets nästa steg, det som man och hustru!

Det känns helt overkligt när jag tänker på det, att jag ska stå i en fin vit klänning och få gifta mig. Mitt liv har inte alltid sett ut som det gör nu, såklart. Jag har en mörk historik med långa och djupa depressioner och mycket ångest och panikångest. En verklighet som gjort mig isolerad från omvärlden i många många år. Men så mötte jag Per, via internet, och kärlek uppstod. Efter 5 månader tillsammans flyttade jag hem till honom, 8 mil från min hemstad. Ytterligare 5 månader senare köpte vi hus och nu har vi planerat att gifta oss.

Mitt största bekymmer är min ångest. Jag mår dåligt mest hela tiden, och som den grubblare jag är frågar jag mig själv om jag mår dåligt för att allt går för fort, om jag bara är livrädd för "för alltid" eller om det bara är en tuff period just nu som ska ridas igenom...

Men vi siktar på den 1/9 och jag vet att min resa dit kommer att vara underbar, hemsk, rolig, jobbig och bara sådär som jag är... vill ni följa med?