Jaaaaaa!

Han sa ja!
Jag hade hängt ut fem lappar med fem olika datum i skogen som alla var viktiga för oss. När vi träffades, när vi fick våra två barn, vår förlovning och så ett femte och sista - den 17 september! När han kom hem hängde ytterliggare en lapp i vårt körsbärsträd - en inbjudan till vårt bröllop!

Tur att han sa ja efter allt planerande jag redan gjort! :-)

Ett, två, tre på fredag ska det ske...

På fredag den 17 juni är det exakt tre månader kvar. Kanske dags att börja involvera min blivande make nu? Tänkte att han ska få ge sig ut på en liten orienteringsrunda och få lite ledtrådar. Måste fila lite på framförandet av den stora överraskningen.

Idag ska jag in och träffa en helt fantastisk vän, tillika min bröllopsfixare. Hon har gjort några förslag på inbjudningar. Hög tid att få ut dom snart!
Ska passa på att prova skor också!

Var ska jag börja?

En riktig långhelg med familjen är ju härligt, men vad jag längtat efter vardagen igen så jag kan fortsätta mina bröllopsbestyr! Den blivande mannen är äntligen bortrest vilket betyder planering för hela slanten.

Vet dessvärre inte riktigt vad jag ska prioritera just nu. Ligger lite efter med det mesta. Ska byta boleron jag köpte till klänningen i alla fall. Den passade inte alls i färg. Kolla upp maten är ju en stor och viktig post, kanske ska börja med det?

Ett nytt datum

Kollade med prästen igår så nu är kyrkan bokad till den 17 september i år istället! Ett år tidigare med andra ord.

Ligger helt plötsligt lite efter i planeringen! Tur att jag har fantastiska vänner som hjälper mig. Den här resan ska bli riktigt kul. Funderar hur och när brudgummen ska få del av planerna...

Ändrade planer

Tänkte lite snabbt spana på lite bröllopsinspiration när jag var inne i Jönköping tidigare idag. Det resulterade dock i bröllopsklänningar till mina barn och en bolero till mig som jag hoppas ska passa klänningen. (Brukar verkligen aldrig göra så här snabba och spontana inköp!)

Hade ju planerat att gifta mig i augusti nästa år men mitt tålamod börjar redan tryta... Jag vill nu!!! Har ju fixat det mesta redan (i tanken i alla fall). Ska kolla om prästen har tid i år istället.

Bröllopsplanering utan brudgum

Det kan tyckas elakt att inte involvera den viktigaste personen i ens liv i planeringen av det gemensamma bröllopet. Det är bara det att vi har planerat tillsammans i flera år men vi kommer aldrig till skott. Det är alltid något som kommer emellan och vi har minst sagt haft några tuffa år bakom oss vilket resulterat att ett bröllop fått stryka på foten.

Varje gång vi har varit på bröllop har min sambo varit helt lyrisk och sagt att -Det här ska vi också göra!

Så nu tar jag bara saken i egna händer ett tag innan han blir involverad i planeringen.

Datumet har jag satt till nästa år då vi varit ett par i tio år. Vi hade bestämt oss för ett höstbröllop tidigare men nu har jag satt det till augusti då min mamma, som inte längre är i livet, skulle fyllt 50 år. Och just det, klänningen har jag redan köpt, den hänger lite undangömd i min garderob.