Förlovningen

Redan i början av vårt förhållande sa jag till min (dåvarande) pojkvän att skulle han fria till mig så skulle det ske i London, då det är mitt paradis på jorden. Senare ändrade jag detta till att mitt paradis är där han är, så det spelar ingen roll var han friar - bara han gör det någon gång.

Förra veckan åkte vi till London. Naturligtvis hade jag en del misstankar om att det var dags, men jag försökte övertala mig själv att inte hoppas och tro på det för mycket, då risken fortfarande var att han inte skulle fria - och tänk vad besviken jag skulle bli då.

Fredagen den trettionde november åkte vi London Eye, pariserhjulet i London. När vi är längs upp börjar han tacka mig för tiden med mig och jag tänker inte så mycket på det, för så gör vi ju rätt ofta - förrän han går ner på ett knä, ser mig i ögonen och ställer frågan: "Vill du gifta dig med mig?".

Det tog ett tag innan orden lyckades ta sig ut, istället grät jag och kysste honom gång på gång. Till slut lyckades jag få ur mig att "det är klart jag vill" och så hade jag plötsligt en ring på fingret.