Tiaran är beställd

Efter mycket funderande har jag nu besällt en tiara och två olika uppsättningar med halsband och örhängen, nu väntar jag bara på att de skall anlända. Jag beställde från princessbridetiaras.com men det finns många andra sidor att kolla på. Har även beställt kläder till min son och dotter som får agera brudnäbb och näbb på bröllopet, från littlefairies.se, de har kommit men färgåtergivelsen på hemsidan var inte bra, den beiga kostymen som jag trott mig beställt visade sig vara kritvit. Om man beställer från dem kan man ringa först och höra om klädernas färgton. Annars verkar de jättefina! Men det kvarstår mycket av förberedelserna, dock är ett stort huvudbry avklarat - menyn! Det blir en buffé med potatissallader, massor av grönsaker, fisk, pajer, och olika köttsorter och bl.a. en spännande hjortronsås som skall vara god till fisk. För oss kändes det som det enda tänkbara alternativet med tanke på gästernas olika åldrar samt att alla inte känner alla, då blir buffén en isbrytare att prata om. Inbjudningarna är skrivna och skickas ut i dagarna, det var lite strul med calligraphen, men allt ordnade sig till slut - det skall inte gå som en dans det här med att gifta sig. Jag har tänkt att hålla ett tal för min make samt skriva ett eget äktenskapslöften som jag läser upp framför vigselförättaren, förutom detta skulle jag vilja hitta tiden att skriva e egen sång som jag kan framföra under festen till honom, annars får jag väl hitta någon annan lämplig. Men hittills har jag inte kommit på någon med lite mera fart och rockton i. Kanske det är någon som kan tipsa mig?

Brudfrisyr

Nu har jag börjat att fundera på hur man skall göra med håret. Mitt hår kommer innan bröllopet att ha hunnit till undefär axelhöjd. Jag tänkte klippa upp det i etapper och locka det mesta baktill. Luggen blir kort och fixeras åt ena sidan. Däremellan bir det antingen eller en tiara som ser ut som ett brett hårband eller ett brett sidenband. Kände mig lite snål att betala 2000:- för en sådan håruppsättning, så jag tror att jag avbokar frisören och sminkningen och fixar detta själv och tillsammans med väninnehjälp. Pengarna kan istället användas till att boka in underhållning.

Klänningen är köpt

Nu är då klänningen inköpt, äntligen! Jag har haft ångst att jag inte skall hitta någon som jag tycker om, men till min förvåning så var det ganska enkelt avklarat.

Åkte först till butiken och kollade, hade först tänkt att hyra - men de som fanns till uthyrning var dels fula och dels kostade det nästan 5000:- att hyra dem.

Jag gick över till att köpa klänning och hittade en för 6900:- och en för 7800:-. Min tanke om att jag inte skulle köpa en dyr klänning bara för denna enda dag av mitt liv, verkade gå om intet. Åkte hem med anteckningar om vilka klänningar jag valt ut. För mig som tvåbarnsmamma med en massa husrenoveringsplaner ville jag inte lägga ut alltför mycket pengar på mitt bröllop... kanske det verkar snålt, men jag tycker att det är gästerna och underhållningen som mest gör ett bröllop lyckat/misslyckat. På kvällen samma dag kollade min sambo av en händelse på Blocket.se efter bl.a. begagnade snöskotrar och lokala annonser, där hittade han två annonser på begagnade brudklänningar. Jag åkte redan nästa dag förbi till en av annonsörerna och provade klänningen - och nästa dag återkom jag och köpte den för 3500:-. Om jag i min tur sedan säljer klänningen så har den nästan inte kostat mig något! Jag har för länge sedan bestämt mig för att jag inte ska ha min gamla brudklänning hängande i e garderob, slängde min gamla balklänning från 1994 för ett tag sedan, när tänke jag att jag skulle dels komma i den storleken igen och mest av allt vilja ha den på mig och vid vilket tillfälle?! När man läser dessa bloggar och bröllopstidningar verkar alla spendera en förmögenhet på sina bröllop, jag är bara rädd att allt blir för stelt om det verkar för arrangerat och för perfekt - man kan ju inte styra sina gäster som marionetter.

Nej, fritt fram för att bestämma själv - vill man gifta sig med två eller hundra gäster - uppe på ett berg eller i stadshuset - det är upp till var och en, inget är bättre eller sämre än det andra - låt det bara bli med någon ni verkligen älskar!

Nu är lokalen bokad

Vi har hittat en och samma lokal för både vigseln och festen. Det blir i en herrgård med anor från 1500-talet och eftersom jag släktforskat och hittat släktingar som härstammar från Kalix sedan flera hundra år känns det naturligt att viga på en sådan plats, hoppas bara att vädret blir fint så att man kan viga sig utomhus.

De ursprugliga gästlistan innehåller många namn, men vi skall börja sålla i den, dels av utrymmesskäl i lokalen, ekonomiska men framför allt av känslomässiga skäl. Man vill ju inte att någon skall känna sig utelämnad, men avlägsna släktingar och ytliga bekantskaper umgås man ju sällan med, kanske p.g.a. avstånd men i många fall p.g.a. att man inte avsätter tid till att träffa dem och ärligt talat skulle de ju i sin tur hälsa på, ringa etc. oftare om de ville avsätta sin tid på oss. Nej, det ska ju inte kosta oss en förmögenhet att för att en avlägsna släktingar ska känna sig tvingade att delta i ett bröllop där de inte känner brudparet och vi ska fira vår högtidsdag bland en massa främlingar.

Jag kan tillägga att på min mammas sida är de åtta syskon, på min pappas sida fem , på min blivande svärmors sida likaså fem syskon och på svärfars två.

Bara mina kusiner summeras till minst 12 stycken, har dålig pejl på de vuxna barnen till mina skilda/separerade far-/morbröders nya kärlekar. Om man då lägger till respekive till mina föräldrarnas syskon och kusinernas respektive samt barn uppgår nog bara min släkt (bruden) till hundratalet gäster.

Eftersom ingen av oss är religiös har vi beslutat att gifta oss borgerligt. Det skulle vara roligt om man kände vigselförättaren åtminstone lite ytligt, nu känns det som om man anlitar en främling till det viktigaste momentet... när man då satsar både mycket tid, pengar och energi på detta vill man ju att det ska bli bra.

Påbörjat gästlistan

Nu har jag börjat knåpa på gästlistan, den börjar närma sig hundra personer. Jag funderar på om det blir för många, det kanske blir stelt med alla personer som inte känner varandra. Det är svårt att veta var man ska dra gränsen. Måste man bjuda barnen till alla bröllopsgästerna när man knappt känner dem (tonåringar)?