https://drive.google.com/drive/u/0/folders/1wAUUy6VfbyVw2Q_VoCJMbsjWQ65y9_2O

Från sida 42

TA IN EN BILD PÅ STENSTURE RINGEN(SE LÄNGRE NED)

Trolovnings- och vigselringar hade länge rikt varierade former och dekorationer. Släta ringar började användas mer allmänt av borgerskapet först för 200 år sedan, inom bondesamhället skulle det dröja ytterligare ett halvt sekel. För den som inte hade råd att skaffa eget fanns i många kyrkor både ring och brudkrona att låna eller hyra.

VIGSELRINGEN- en brokig historia

Ringen. Bröllopssymbolen nummer ett. Men hur kommer det sig att den – och särskilt diamantringen – blivit själva sinnebilden för evig kärlek? BröllopsGuiden gör ett nedslag i vigselringens historia.

text kina andersson

De älskande tu står framme vid altaret. Lyckan är fullkomlig – nästan. Vigselringen är förvunnen, panik uppstår. En rådig bröllopsgäst ingriper och tvinnar ihop en ring av tråd som brudgummen kan träda på sin bruds finger. Alla andas ut. Nu är paret gifta.

Det här är en charmig scen ur den lika charmiga brittiska tv-serien ”I vår Herres hage”. Men hur många andra sådana filmscener med tema ”Åh nej, var är vigselringen?”, har vi inte sett? Scener som visar hur viktig ringen är. Vid den kyrkliga vigseln är ringen en del av ceremonin – men de flesta som viger sig borgerligt väljer också att bära en ring som bevis för sin kärlek och trohet. Hur vigselringstraditionen såg ut i England när serien utspelade sig vet jag inte – men den där tvinnade ersättningsringen minner i alla fall om de första vigselringarna i historien: De kan spåras tillbaka till de gamla egyptierna när de bytte ringar gjorda av flätad vass och hampa. I likhet med idag var

det en ”kärleksring” och bars för att symbolisera engagemang för varandra. De placerade ringarna på det fjärde fingret på vänster hand eftersom de trodde att det fanns en ”kärleksven”, ”vena amoris” som rann från det här fingret direkt till hjärtat. Egyptierna såg också cirkeln som en kraftfull symbol och den ändlösa cirkeln av en vigselring sägs visa ett löfte om evighet.

Efter Alexanders den Stores erövring av Egypten fortsatte bruket att ge bort kärleksringar i Grekland, många med sentimentala budskap ingraverade. Romarna formaliserade traditionen att ge bröllopsringar. Bröllopskontrakt var bindande avtal och en ring användes som en fysisk symbol för detta kontrakt. Här uppe i Norden räckte det länge med handslag för att förena ett par i äktenskap. Under förkristen tid var trolovningen det juridiskt bindande avtalet. Det var en affärsuppgörelse som slöts i sällskap med de båda trolovades släkter och anförvanter. När överläggningarna om brudpenningen var avklarade kunde trolovningen, eller fästningen, äga rum. Ända in på 1700-talet betraktades denna ceremoni som viktigare än vigseln. Det viktigaste momentet var handslaget i vittnens närvaro mellan man och kvinna, ett handslag som bekräftade den ömsesidiga avsikten att bli man och hustru och som fortfarande lever kvar i talesättet ”ge någon handen”.

Med tanke på detta, skulle man kunna tro att vi i Sverige liksom i de flesta andra länder i världen bär ringen på höger hand, en tradition sprungen ur just att avtal oftast beseglades med ett högerhänt handslag. Men det gör vi lustigt nog inte, vi har istället valt att gå i de gamla egyptiernas mer romantiska ”vena amoris”-spår och bär den på vänster hand. Vi har gott sällskap av Finland, Storbritannien och USA. Med kristendomen kom så en helt ny syn på äktenskapet. Det var ett av den katolska kyrkans sju sakrament, en helig handling som fordrade kvinnans medgivande och som skulle beseglas med en ring, välsignad av prästen. Den nordiska sedvanan kom i konflikt med den katolska kyrkan, som ville göra anspråk på att delta, eller till och med ta över, trolovningssceremonin.

1734 blev kyrklig vigsel den enda giltiga formen av äktenskap men gamla vanor är svåra att göra sig av med, så trolovningsceremonin med ringar levde parallellt med vigselakten. Nuförtiden har trolovningen mist sin juridiska betydelse och övergått till förlovning som är en privat överenskommelse mellan dem som avser ingå äktenskap.

Ända fram till 1800-talet var ringarna ofta rikt dekorerade, prydda med ädelstenar och motiv i form av handslag, madonnor och hjärtan. På Nordiska museet i Stockholm finns några utsökta exempel, bland annat en delbar guldring med smaragd, safir, rubin, bergskristall och emalj. Stenarna bärs upp

av två händer som håller varsitt hjärta. Inuti finns ett miniatyrskelett av guld (en symbol för döden) och det finns också en gravering: ”Den gud förenat skall ingen åtskilja”. Ringen har tillhört Sten Sture d.y och kan ha befäst hans trolovning med Kristina Gyllenstierna år 1511. En annan ring, från 1626, är

tillverkad av guld och emalj och är delbar i tre skenor och har inskriptionen:

”GUDI WERRE HOS OS BODDA UTTI GLEDE OCH WODDE.”

I början av 1800-talet etablerades seden att växla två släta guldringar vid förlovningen samt att brudgummen sedan gav bruden en slät guldring vid vigseln. Vid vigseln byter då mannens förlovningsring status och övergår till att bli vigselring. Det här är också en sed vi är rätt ensamma om, i andra länder är det tvärtom: Det är bara kvinnan som får en förlovningsring och sedan får båda en ring under vigseln. Idag är det dock vanligt att den svenska mannen vill ha en vigselring. Och i USA har Tiffany & Co nyligen lanserat en förlovningsring för herrar. Efter 1930-talet introducerades nyheter som alliansringar med briljanter och ädla stenar på skenan, efter utländsk förebild. Idag är de klassiska ringmodellerna för en vigselring den släta ringen, alliansringen (en modell där flera stenar sitter på en rad), enstensringen och även carmoséringen (också kallad haloring, en modell med en större sten och mindre omgivande stenar). Men många brudpar söker sig också utanför de traditionella spåren och vill ha unika ringar.

– ringar som speglar just dem och deras kärlek.

– I dag ska ringarna gärna vara personliga. Men fortfarande är det enstensringar med den runda briljantslipade diamanten som efterfrågas mest. Även diamanter med annan slipform, som droppar, har blivit populära.

Prinsessor har en förmåga att skapa trender med sina förlovningsringar. Tänk bara Prinsessan Dianas carmoséring med en blå safir omgiven av diamanter. Vår kronprinsessa gjorde en annan ringmodell populär.

– Kronprinsessan Victorias förlovningsring mer eller mindre startade trenden med enstensring som förlovningsring, den tog verkligen fart efter det. Det har nog inte undgått någon att det är diamanten som rollen som kärlekens sten – Prinsessan Dianas safir till trots. De flesta som hör ordet förlovnings eller vigselring associerar till just en ring med diamanter. Men varför? Svaret handlar om både äldre traditioner – och smart marknadsföring.

I sin bok ”Diamanter - Om en ädelstens historia från forntid till 1800-tal” berättar ädelstensexperten Jan O. Asplund att första gången det går att belägga att en diamant spelade en viktig roll samband med en vigsel, var 1475 när Constanzo Sforza och Camilla D ́Aragona gifte sig. Om någon ring med diamant förekom under vigseln är osäkert men i en serie miniatyrmålningar från bröllopet syns Hymen, äktenskapets gud i grekisk mytologi, klädd i en rock som har ett mönster föreställande diamantringar. Hymen står vid ett bord med två facklor som hålls ihop av en stor ring med infattad diamant. På bilden finns texten, ungefärligt översatt till svenska: ”Två facklor i ring av en eld. Två viljor, två hjärtan, två passioner. Förenade i äktenskap av en diamant.”

Anno 1477 skedde det första dokumenterade utbytet av en diamantring i samband med vigsel. När Maximilian av Österrike och Mary av Burgund skulle gifta sig gav Maximilians far en diamantring till Mary när hon lovat att äkta han son. En andra ring utbyttes under själv bröllopet men det var en slät guldring (utan infattade diamanter eller andra ädelstenar). Symbolismen med den sällsynta diamantens hårdhet och hållbarhet var tydlig och under 1500-talet började diamantringen bli en vanlig del av vigslar inom de högre stånden i Europa.

Under 1870-talet hittade man stora fyndigheter av diamanter i Sydafrika och en ny era för diamanter och diamantsmycken tog sin början. Diamantproducenten DeBeers påverkade utvecklingen starkt. Under 1900-talet hade man periodvis monopol på handeln med diamanter och det var deras marknadsföringskampanj ”A Diamond is Forever’” (som för övrigt har utsetts till 1900-talets bästa reklamslogan) som definitivt skapade dagens utbredda tradition med diamanter i vigselringar.

1886 lanserades för övrigt den ring som kanske mer än någon annan kommit att bli själva sinnebilden för en förlovningsring: Tiffany-ringen, med en rund diamant infattad med sex klor. När Tiffany & Co lanserade sin ring var ringmodet i USA helt annorlunda, ringarna var dekorerade med ornament och detaljer och ädelstenarna var ofta lågt fattade. Grundaren Charles Lewis Tiffany ville visa upp sina diamanter på ett nytt sätt.

Charles Lewis Tiffany skapade också ett nytt koncept som gjorde diamantsmycken mer tillgängliga för ”vanligt folk”. Vid sekelskiftet fokuserade majoriteten av europeisk juvelerare på smycken anpassade för de riktigt rikas plånböcker. Herr Tiffany hade ett helt annat tillvägagångssätt och tillhandahöll design med diamanter i olika storlekar för att nå även dem med mindre budget.

Hos oss har vigselringen vanligtvis varit den mest utsmyckade och påkostade ringen av de båda, medan förlovningsringen är mest betydelsefull i exempelvis USA, där traditionen bjuder att bara kvinnan får en sådan. Googla bilder av Jennifer Lopez ́, Kim Kardashians, och Beyoncés ringar får ni se.

Men vi svenskar tar gärna efter amerikanska traditioner, och förlovningsringen har nu blivit allt mer betydelsefull även hos oss – även om det inte handlar om ringar i mångmiljonklassen. Ännu.

– Den stora trenden idag – som i och för sig har funnits ett bra tag men som stärks hela tiden – är att förlovningsringen tagit över som den viktigaste ringen. Vigselringen blir något som skall passa till.

Vigselringen kunde vara en alliansring eller en solitär, oftast med små stenar.

Vigsel- och förlovningsringar var inget man prioriterade. Idag står förlovningsringen i centrum och budgeten för ringen är snarare lika stor eller större än festen i sig.

Jewellery by Jenny - https://www.jewellerybyjenny.se/

KJ Design - https://kjdesign.nu/

Linn Oliva Jewellery Art - https://www.instagram.com/linnolivia_jewellery_art/

Guldhuset - https://www.guldhuset.se/

Goldringsly - https://goldringsly.se/

Guldshop - https://guldshop.com/